Göteborgsposten – 22 augusti 1865, sida 2

hran htlandet. Ett af vår epoks och alla tiders största verk har nu blifvit utfördt. Suezkanalen är öppnad. Ett fartyg har lyckligt passerat densamma ifrån Medelhafvet till Röda Hafvet. Det är första början till en sammanbindning af dessa båda vatten, hvars betydelse ur såväl politisk som rent materiel synpunkt måste ligga tydlig för en och hvar. Och utan sin märklighet är det icke, att. i samma ögonblick som denna underrättelse ljuder genom verlden, England och Frankrike fira en förbrödringssest, sastän England hittills betraktat nämnda kanal som ett sarligt vapen riktadt emot sig. Förhällandena i Östern antaga en karakter, som måste göra England begärligt efter en fransk allians, såväl för Rysslands motande som för de gemensamma intressena i China, der ställningen blifvit till en kris. I detta fall kan Suezkanalen bli för snabbare trupptransporter al stort gagn — och ett af misshällighetsfröna visar sig kanske nu bära en frukt, som skall stadga enigheten. På grund af festen i Cherbourg (om hvilken, i parentes sagdt, de i går anlända utländska tidningarne ej meddela något intressant) uttalar Times sig i den förtröstansfullaste ton om freden i Europa och betraktar den mellan Österrike och Preussen inträdda försoningen som en följd af detta vestmakternas närmande. Om än icke så sangviniska, våga vi likväl tro, att det snart skall visa sig, att detta närmande skall bli af en helsosam inverkan på den allmänna stämningen i Europa, endast denna väl kan vakna upp ur sin tförsoffning. Den engelska eskadern skulle såsom i går anlända från Cherbourg till Brest, der festerna derför uppskjutits tills i går; de fortsättas i dag och i morgon. Frankrikes kejsare skall med sin gemål aflägga ett besök på slottet Arenenberg i Schweiz, hvilket tillhört kejsarens moder, drottning Hortense. Rosa Bonheur, som af kejsarinnan Eugenie för någon tid sedan utnämndes till riddare af Hederslegionen, har nu äfven erhållit St. Carlosorden, 2:dra klassen. Franska tidningarne omtala en markis de Bergenets död vid 97 års ålder. Han var 24 år gammal, då år 1792 det revolutionära Frankrike hotades af det konservativa Europa. Hans familj emigrerade; han stannade qvar och ingick som simpel soldat vid 13:de dragonregementet. Medan han härunder en dag stod som förpost i närheten af Stockasch i Baden, fick han veta, att hans far och bror befunno sig i Condö-armeens avantgarde. Blott en smal flod skiljde motståndarne åt. Han begärde och fick sin generals tillåtelse att gå och besöka sina slägtingar. Den unge republikanen skyndade till Condåarmeen och qvarstannade der en timme. Fadren och brodren ansträngde sig förgäfves att förmå honom inträda i den k. armåeens leder. Ett engelskt bolag har inköpt alla vinskördarne å Chäteau Marganx för de närmasto tio åren till ett pris af 1,050 sfres för hvarje piece (320 butlejer). Österrikes gesandt i Paris, furst Metternich, som redan d. 1 aug. fick permission att resa, men måste qvarstanna i följd at den hotande brytningen mellan Österrike och Preussen, har dock nu, sedan dessa båda staters monarker på det hjertligaste vexlat handtryckningar i Salzburg, ansettsig kunna lemna Paris, resa till Johannisberg och fröjda sig åt sin vinskörd derstiides. Den amerikanske Sydstatsgeneralen Beauregard skall ha för afsigt att ingå i fransk krigstjenst.