Göteborgsposten – 19 augusti 1865, sida 1

sjunkna sluttningen, hvaremot 13 vagnar stannade på banan. Hvad skada materielen lidit kan ej med säkerhet uppgifvas, men så vidt nu kan synas äro skadorna å lokomotivet ej särdeles svåra och endast sex vagnar mycket sönderbrutna. De svårast skadade jernvägsarbetarne äro transporterade till Serafimerlasaretet, sedan tvenne läkare å dem verkställt första förbindningarne. Storfurst Constantin i Norrköping. Enligt telegram till Dagens Nyheter:, ankom storfurst Constantin till Norrköping med ångt. Telegrafen omkr. kl. 8 i förgår på morgonen. Begge borgmästarne, lifkompaniet af första litgrenadierregementet samt stadens skarpskyttekår mottogo honom. Den uppställda musikkåren utförde ryska nationalmelodier. Svaga hurrarop hördes från den stora solksamlingen. Storfursten besåg Motala varf med de der under byggnad varande svenska monitorerna ocb de Dahlgrenska kanonerna. Sedan storfusten intagit frukost på stadshuset afreste han vid pass kl. 11 till Finspång. Derifrån afreste han till Motala, hvarest han skulle tillbringa natten. Vidare ämnade han göra ett besök i Linköping och skulle återkomma till Norrköping i går afton. Han skulle då intaga soupår och derefter afresa med ångs. John Swartz. Norges handelsflotta och skeppsfart. Som bekant eger Norge en mycket betydlig handelsflotta, som under de senaste åren varit i raskt framåtskridande. Den står nu endast tillbaka för den engelska, amerikanska, franska och italienska handelsflottan, men är i förhållande till folkmängden den största i verlden. Utvecklingen at skeppsfarten är icke beroende endast af produktionen, enär fartygen kunna finna riklig förtjenst i utlandet genom befraktningar, och tilltölje deraf förefinnas inga bestämda, naturliga gränser för skeppsfartens framsteg liksom för andra produktionsgrenar. Under år 1843 omfattade den norska handelsflottan, enligt Aftenbladet), 301,778 norska kommersläster (13 norska kml. 8 svenska sv. läster) eller c:a 664,000 tons, och under år 1864 anses den ha stigit till öfver 700,000 tons. Under åren 1860—63 har den norska handelsflottan vuxit med 13!, proc. och den engelska med något öfver 14 proc., under det att de mest betydande af de öfriga handelsflottorna ettdera aftagit (såsom Förenta Statornas och Hollands) eller fortfarande befinna sig på samma ståndpunkt. Hvad angår Norges deltagande i skeppsfarten mellan Norge och andra länder, så besörjes 68 proc. af införseln och 69 proc. af utförseln at norska tartyg; af Englands utrikes skeppssart besörjde Norge samma år 7 proc. at inoch 6 proc. at utförseln och af Sveriges 19 proc. ar inoch 37 proc. af utförseln. Norska flaggan tager en betydligt större andel i skeppsfarten på Norge än de flesta andra länders handelsflottor 1 skeppstarten på deras hemorter. Äfven i utlandets skeppstart spelar den en vigtig roll, företrådesvis i norra och vestra Europa samt i Canada; och Sveriges export bestrides som bekant mera af norska än svenska fartyg. I Medelhafvet deremot står den norska skeppsfarten tillbaka för flera andra nationers, men i förhållande till Norges handelstörbindelser med Syd-Europa måste den dock anses för mycket betydlig; af de nordeuropeiska nationerna är det nemligen endast England som har en vidsträcktare skeppstart på Medelhafvet än Norge.