Göteborgsposten – 15 augusti 1865, sida 1

jag glider mig öfver den särskilda anordning som ir gjord i det testamente vi nyss hört uppliisas. Min adjunkt, William rfield, bodde under några år i närheten af er beundransvärde onkel och åtnjöt emellanat ynnesten — jag kan nästan säga välsignelsen — att få samtala med honom. Han är en sann kristen — en kristlig gentleman. Kan jag säga mera? Ett mycket, mycket lyckligt val. Här följde en ny djup bugning med nästan slutna ögon och hufvudet lagdt åt sidan. Derefter tillade han: — Mrs Clay skall ha den äran att uppvakta er och betyga er sin vördnad innan ni lemnar Knowl för att under en tid vistas inom en annan krets. Derpå släppte han under en ytterligare bugning — ty jag hade blifvit en betydande personlighet redan — min hand, lika varsamt och försigtigt som om han satt ifrån sig en ovanlig och dyrbar tekopp af kinesiskt porslin. Jag gjorde en djup nigning för honom, ej vetande hvad jag skulle säga, samt derpå en för det öfriga sällskapet i allmänhet, hvars alla medlemmar bugade sig. Kusin Monica hviskade derpå hastigt. Kom med mig och sattade min hand med sin, hvilken var kall och fuktig, samt ledde mig ur rummet.