Göteborgsposten – 8 augusti 1865, sida 2

BB plats. TMUILJBSLU CT ROUI Ia 1701 viken innehade last af plankor. d Egendomsköp. Ljusnedals bolags egenta domar i Jemtland, berättar Morgenbladet, hvilka öfvertagits af en utaf intressenterna i bolaget hr W. Farup, lära blifvit inköpta afss orr James Dickson C:o. Köpesumman var ss icke ännu bekant. Sjöolycka. Enligt hit ingånget tele-s gram har skeppet Svea, kapt. Apelbom, hemmahörande härstädes, den 1 d:s i närheten af il Cuxhaven stött på en bank och totalt föro( lyckats. Kaptenen och besättningen lära med v knapp nöd hunnit rädda sig. Fartyget, som k för c:a 1 år sedan törbyggdes från brigg till b skepp, lärer varit utmärkt både till konstrukc tion och inredning och var försäkradt i Göteborgs Sjöassuransförening för 30,000 rdr. Korrespondentredare här på platsen var hr J. A. I Cullberg, och lära de slesta delegarne vara bosatta i Onsala. Olyckshändelse. 1 går på f. m. vidls 9-tiden tilldrog sig att en bleckslagarelärling vid namn Johansson, anställd hos bleckslagaremästaren F. L. Hansen, föll trån taket af huset n:o 11 vid Kungstorget ned i gatan och afbröt ena armen på tvenne ställen samt skadade sig för öfrigt så illa i hufvudet att han genast måste afföras till Allm. och Sahlgrenska sjukhuset. Gossen lärer icke för tillfället haft något uppdrag att tullgöra på den sidan af huset der olyckan skedde. Han var ännu i går afton vid lif och torde möjligen kunna räddas. Kallbad. En karl vid namn Nordblom, som å Allm. och Sahlgrenska sjukhuset vårdas för alcoholismus chronicus, anfäktades i går på f. m. under det han promenerade på sjukhusets gård af den föreställningen att han omgafs af idel mördare, och begaf sig under inflytande af denna föreställning hals öfver hufvud öfver gårdsplanket och direkte ner i kanalen, ur hvilken han dock snart, ehuru synbarligen mot sin vilja, oskadad uppdrogs. För våra kreatursexportörer. Från England skrifves, att på Islingtons kreatursmarknaa utbrutit en elekartad kreaturssjukdom, af hvilken under sistl. vecka inemot 2,000 kreatur angripits. Då man antager, att smittan tillförts af främmande boskap, fordrar Times en sträng kontroll vid införseln af främmande kreatur. Afbrottet på atlantiska telegrafkabeln. Redan i Thorsdags i förra veckan blef det bekant att man ånyo försport ett afbrott å atlantiska telegrafkabeln, och sedan dess har ingen signal från Great Eastern kunnat förnimmas i Valentia (der som bekant den ena ändan af kabeln blifvit fästad.) Då afbrottet skedde hade jätteskeppet tillryggalagt ungefär två tredjedelar af vägen från Irland till Newtoundland och befann sig öfver ett djup at 2,400 samnar med en mjuk dybotten att lägga kabeln i. Då tystnaden varat så länge och då man blott kan erhålla s. k. elektriska jordströmmar, tages det nu för afgjordt att kabeln antingen måste vara alldeles skild från skeppet eller ligga på hafsbotten i ett tillstånd som gör den obrukbar till telegrafering. — Orsaken till olyckan är ännu en gåta. Man tror ej att stormar kunna ha föranledt den, enär vädret varit förträffligt hela tiden. De instrumenter man i Valentia begagnadt ha varit så utomordentiigt känsliga, att de tillochmed gifvit utslag för fartygets rullning, hvilTken, att döma af dessa instrumenter, varit obetydlig. Att den felaktiga delen af kabeln redan blifvit nedsänkt, innan felet upptäcktes ombord, bevisas deraf att signalerna från Great Eastern blfvit allt otydligare tills de alldeles upphörde. Den enda ringa utsigt man nu eger qvar att kunna omedelbart laga kabeln sligger deri, att felet skulle befinna sig helt nära skeppet och att kabeln skulle kunna halas upp samt det felaktiga stället lagas. IDenna förhoppning är dock ytterst osäker. sÄtt från ett sådant djup upphala blott tre seng. mil af kabeln skulle i bästa fall vara en shögeligen svår operation, hvilken skulle fordra minst tolf timmar och komma att afbrytas saf första lilla vindstöt eller sjögång. Man I måste, ifall något sådant inträffade, genast kapa I kabeln och tåsta den vid en boj, på det att den ej skulle afslitas. Great hastern har -lockså för detta ändamål med sig bojar, som förmå uppbära ända till 50 tons. Denna -lutväg skulle dock först i yttersta nödfall tillgripas, då det bland andra olägenheter vore ytterligt osäkert att man midt i Atlanten skulle kunna återfinna bojen. Då emellertid så lång tid förflutit utan att signaleringen mellan skeppet och land blifvit återställd, är det i alla händelser antagligt att kabeln gått förlorad. När Great Eastern lemnade land hade det ombord 2,350 knop kabel, at hvilka ungefär hälften eller 1,200 eng. mil blifvit utlagda. A dessa kunna troligen de 4 eller 500 milen närmast land åter upptagas och verkliga förlusten blir då endast 7 å 800 eng. mil kabel — ej så särdeles mycket då man hasjnnar hvad som riskerats men fullt tillräek— — AA PP rr — — — — — — — — vv 97