Göteborgsposten – 8 augusti 1865, sida 2

med entusiastiska lefverop. Jernbanstationen, hus och gator, hvarigenom konungen passerade, voro smakfullt och rikligt dekorerade med namnchiffer, fanor, blommor och grönt. Gatan som leder från stationshuset var förvandlad till en allå af ståtliga träd. Besöket gällde denna gång egentligen sockerbruksbolagets utmärkta mönsteregendom Säbyholm, :a en half mil från staden, dit sällskapet genast fördes i flera hundra väntande ekipager, som ställts till dess disposition. Efter att hafva intagit en splendid dejeuner samt besett hvad Säbyholm har värdt att taga i betraktande, atgick H. M:t och det öfriga sällskapet till Malmö kl. half 5 e. m. Landtbruksmötet i Malmö. nällposten för d. 5 d:s berättar: Den för afgifvande af förslag om önskligheten och organisationen af särskilda kreditanstalter för jorbrukets behof nedsatta komite (hrr Mannerskantz, Hedlund och Swartz, hvilka tillkallat hr kammarherren Trolle och ryttmästaren G. Lagerhjelm) hade redan sett sig i stånd att atlåta berörda förslag, hvilket af kapt. Mannerskantz upplästes. I detsamma erkände komiten behofvet och önskligheten af sådana kreditanstalter, som genom omsättningslån på en tid af 3 till 5 år kunde mera verksamt uppfylla jordbrukarens behof af törslag, och ansåg komitön att detta ändamål kunde vinnas antingen geuom en uteslutande för jordbruker afsedd bank eller genom de enskilda bankernas och riksbankens bemödande att tillmötesgå jordbrukarnes behof; hvarjemte komiterade föreslogo att mötet måtte uttala sin opinion om önskligheten af en för hela riket gällande sparbankslag — AÄfven detta utlåtande antogs af mötet såsom dess beslut. Man öfvergick i Thorsdags till diskuterande af den i programmet under n:r 2 upptagna frågan, så lydande: ÅÅr en omarbetning at nu gällande lagar och författningar rörande åkerbruket, af behofvet påkallad; och om så är förhållandet, huru skall en dylik omarbetning kunna lämpligen åvägabringas Ryttmästaren v. Möller yttrade sig på ett utförligt sätt om denna fråga; af hvilket sakrika föredrag vi återgifva följande, utgörande hufvudmomenterna. Tal. förklarade sig anse en dylik omarbetning af nämnde författningar i deras helhet icke af behofvet påkallad, men att åtskilliga af dem tarsvade tidsenliga förändringar och twillägg. Sådana vore: en ny arrendelag. Mot den invändningen, att en utförlig arrendelag vore obcehöslig då förord bryter lag, anförde tal. lagberedningens yttrande i motiverna till ny civillag, hvari det heter, att ehuru det hufvudsakligen må bero på de kontraherandes frivilliga aftal att stadga de ömsesidiga vilkoren för lega af jord, är det dock lagstiftarens rätt och pligt att dels inskränka en sådan afhandlings frihet, då afseende på det allmänna välståndet eller enskildas rätt gör inskränkningen nödig, och dels gilva föreskrifter tjenande till efterrättelse i de fall, hvarvid kontrahenterna ej uttryckligen afhandlat. — Om än dylika ej saknas i nu gällande lag så äro de dels föråldrade, dels otillräckliga. Så vore förhållandet med 16 kap. 5 J. B., om uppsägning från Thomedag ett år innan giftostämman ute är, hvilken också är i lagberedningens förslag utesluten, men nu ofta vållar olägenhet, såsom tal genom exempel visade. — Det företräde, som i gällande förordningar lemnas åt lagfart och skuldebrefs intecknande, då de sökas vid samma ting som införsel af ett arrendekontrakt, ogillas af både lagkomitkn och lagberedningen, som påyrka att den först utstälda ofverlåtelsen af jord, antingen den rör eganderätten eller nyttjanderätten, må hatva törmånsrätt framför de öfriga, som vid samma ting till inteckning aflemnas. — I nu gällande lag saknas föreskrift om hvarest arrendet bör erläggas, om bestämmelse derom icke finnes i kontraktet upptagen. Franska lagen, upplyste tal., stadgar derom, att i sådant fall arrendeafgiften bör erläggas i arrendatorns bostad i den egendom hvarom kontraktet handlar. — Om en bortarrenderad egendomen exekutivt försäljes, saknas i vår lag stadgande till betryggande af arrendatorns rätt. Lagberedningen föreslår uppsägning och liga fardag, och i främmande lagstiftningar finnas liknande stadganden. — Svenska lagen innehåller ingenting om, huru förhållas skall, om bortarrenderad egendom genom klander eller på annat sätt frångår egaren eller genom olyckshändelse förminskas eller förderfvas; om hvilka fall lagberedningens förslag och främmande lagen särskildt stadgar. — Frågan om en arrendator bör åtnjuta afkortning i arrendet, om han genom olyckshändelse lidit skada å vaxande gröda lemnas i vår lag obestämd, men besvaras af lagberdningen sä, att arrendatorn må njuta afdrag å arrendet, dock icke öfver hälften. — Ehuru växande gröda icke i svensk lag förklaras vara lösören, hvarmed bör förhållas enligt 5 kap. 3 Uts.-B., har dock utmätning af sådan skett äfven å arrenderad jord utan afseende på om skördetiden varit mer eller mindre aflågsen, hvarigenom stora förluster tillfogats arrendatorn. I utlåndska lagstifningar finnas härom olika stadganden; i osverensstämmelse med danska lagen hafva såväl lagkomitn som lagberedningen föreslagit att växande gröda icke må försäljas utan i förening med fastighet. — För afgäld af jord äfvensom för husröta har jordegaren förmånsrätt framför öfrige borgenärer uti arrendators å egendomen befintliga iösören (dock nämnes dervid ej växande grödan), men samma rätt tillkommer honom icke, enligt högsta domstolens prejudikat, för inventarier, som åtföljt den utarrenderade egendomen. Lagkomiten föreslår förmänsrätten äfven för inventarier och utsträckt till växande gröda. Inventarier som åtfölja ett arrende, borde efter franska lagens exempel förklaras vara af fastighetsnatur, så -Vlänge arrendet räcker. — Slutligen borde en ny ara rendelag upptaga noggrannare stadganden om kompromiss, der kontrahenterna i arrendekontraktet förbinda sig att i händelse af tvist hänskjuta saken till d I sådan. För närvarande råder ibland jurister olika n tankar om tillämpningen af den derom handlande lagu paragrafen (4. 15 Uts.-B.) — En lag i denna syftning ansåg tal. skulle förekomma mången tvist, men huru en sådan skulle kunna åvägabringas tilltrodde sig tal La s As — ——