Göteborgsposten – 7 augusti 1865, sida 2

Mändagen. —— Från Utlandet. I närheten al Knebworth, den snillrike engelske författaren Sir Edvard Bulwer Lyttones stamsäte, resa sig trenne väl belägna och i Tudorernas götiska stil byggda nya hus, hvilka i Lördags åtta dagar sedan voro samlingspunkten för ett distingeradt sällskap. De äro boningar för skrifställare och konstnärer, hvilka ej allenast icke skola medföra åt de blifvande innevånarne några hyror, utan äfven vara med årliga understöd förenade asyler, upprättade af ilitteraturoch konstgillet. För ett decennium sedan gåfvo sir E. Bulwer Lytton, Charles Dickens och andra framstående skriftställare första väckelsen till grundandet at The Guild ot Literature and Årt. Bulwer skref för detsamma komedien: Icke så illa som vi se ut, hvilket spelades af dilettanter, såsom Charles Dickens, Mark Lemon, John Leech och afkastade åt föreningen en ansenlig vinst; återstoden af kapitalet hopbragtes genom subskription. Gillets första verk står nu tör verldens ögon i gestalten af nämnda trenne tillflyktssrällen, till hvilkas besigtigande förf. till Pompeji sista dagar inbjudit söreningens medlemmar. Charles Dickens, Alfred Austin, Perry Fitzgerald, Benjamin Webster, Edmund Vates o. a. hade besvarat inbjudningen och kunde njuta huset Knebworths lysande gästfrihet. Tvenne tal kryddade festmältiden, det ena af Bulwer sjelf, det andra af hans vän och rival inom den engelska romanlitteraturen Charles Dickens. — Times har egnat denna tilldragelse en ledande artikel. Hurudant är förhållandet mellan England och Amerika? Under det regeringen i Washington samlar trupper i Texas och tillåter Junarez värfva soldater, hvilka skola kämpa mot kejsar Maximiliar och Frankrike, fortsätter hon gentemot England korrespondensen i anledningatSydstaternas krigsskepp, och det försäkras att dessa depescher antaga en alltmera bitter och skarp form. Lord Russell har nyligen i ett svar på en depesch från Amerikas statssekreterare, Seward, uttalat sin förvåning öfver, att den amerikanska regeringen först nu inlåtit sig i en förhandling med England om Sydstaternas erkännande såsom krigförande makt, och den engelske utrikesministern förklarar vid detta tillfälle, att drottningens regermg i alla afscenden upprätthåller de åtgärder, som vidtagits efter det borgerliga krigets upphörande, tilläggande, att han befinner sig i fullkomlig öfverensstämmelse med Frankrike. Det heter i depeschen: Eftersom det är fråga om ett krig, som på en sträcka af 3,000 (eng.) mil längs den amerikanska kusten afbröt och tillintetgjorde en nyttig och fördelaktig handel, om ett krig som störtade ett så stort antal industriela familjer hos båda nationerna i elände och ödelade en hel verldsdel. skall H. M:ts regering aldrig medgifva, att det engelska och det franska kabinettet icke böra uppträda så mycket som möjligt zemensamt, och det icke i följd af någon uttrycklig öfverensstämmelse, utan på grund af öfverensstämmelse i de ömsesidiga åsigterna. Depeschen slutar för öfrigt, som vanligt, med uttalande af den förhoppning, att lord Russells förklaringar skola bidraga till återupprättande af ett vänskapligt förhållande mellan England och unionen. Frågan om förnyandet af det handelsfördrag, som bestått mellan Canada och Förenta Å Staterna, Men uppsagts af dessa senare, har äfven bragts å bane, och de engelska tidningarsue mena, att det skall åter träda i kraft. Men si en ganska pålitlig korrespondens från Washington heter det deremot, att konferensen neppeligen skall gå in på förnyandet af fördrasget, emedan detta enligt amerikansk uppfattning uteslutande skadat Förenta Staterna och gagnat Canada, och korresp. anmärker, att hela trågan kan i all enkelhet framställas sålunda: Fördragets förnyande vill säga detsamma som att Förenta Staterna afstå ifrän Canadas annexering och stärka koloniens förbindelse med England; om fördraget deremot sättes definitivt ur kraft, skall det icke dröja i tio år, förrän Canada ödmjukt och förkrossadt beder om att bli upptaget i unionen. Å andra sidan berättas, att man på ön S:t Thomas upptäckt en juaristisk värfnings-I byrå, hvilken disponerade öfver betydande pen I ningetillgångar. ; I Onsdags hade Great Eastern med atantiska telegrafkabeln tillryggalagt 1,050 sjömil, men samma dags middag blef kommunikationen afbruten. Om förhandlingarne i Gastein mellan Preussen och Österrike icke ledt till något ögonpjlickligt resultat. säger Bismarcks tidning, skall