Göteborgsposten – 2 augusti 1865, sida 2

Fran Utlandet. Fastän den sranska pressen icke vågar inlåta sig på att diskutera förhållandet mellan Vrarkrike och Förenta Staterna, ja, ej ens, efter hvad det tyckes, har tillåtelse att helt enkelt referera de mest oroande underrättelserna, har det naturligtvis likväl icke kunnat fördöljas i Paris, att en brytning mellan de båda makterna skulle kunna vara en möjlighet. Den 27 Juli rådde stor rörelse på börsen i Paris, emedan en amerikansk tidning, som utgifves i Newyork och förfäktar Frankrikes intressen, anfört de vigtigaste saker, som tala för, att Förenta Staterna hysa fientliga afsigter mot kejsardömet Mexico, och i förening härmed uttalat den åsigt, att kejsar Maximilian för länge sedan skulle herrskat i tred och ro i sitt rike, om Juarer anhängare icke genom stämningen i Ungern uppmuntrats till fortsatt motstånd. Största uppmärksamheten har det naturligen väckt, att i det glest befolkade Texas, som för länge sedan underkastat sig, en betydlig armåe sammandrages, hvars storlek nu uppgifves till 100,000 man, Vid Rio Grande ega oupphörligt nya konflikter rum mellan de kejserl. mexicanska trupperna och de amerikanska d:o. De i en telegrafdepesch anförda yttranden af amerikanske inrikessekreteraren Harlan lödo tullständigt sålunda: Då fransmännen, som nu icke med gynsamma blickar betrakta vår lycka, grepo till vapen, för att försvara den turkiska nationaliteten, gåfvo vi alla vårt bifall tillkänna dermed; men då de anstränga sig, för att underkufva det svaga Mexico, förakta vi deras brist på ädelmod:g tapperhet och uttala önskningar för, att det må vara Guds vilja och ligga i Försynens planer, att vår stora repubiik kallas till att beskydda den svaga republiken, vår syster. Den stämning, som sådana underrättelser måste framkalla i Frankrike, isynnerhet som pressen alldeles icke förberedt fransmännen på, hvad som skulle ske, har varit af den natur, att sjelfva den officiela Moniteur måst framkomma med några ord, för att lugna den, sägande: Unionstruppernas sammandragning vid Texas sydgräns åsyftar att endast bryta Sydstaternas sista motstånd och upprätthålla den lagliga ordningen i landet. Dessa tröstegrunder äro dock tröga lugnande, kanske mera de halfofficiela tidningarnes hänvisande på den fransk-engelska alliansen. Så t. ex. säger La France i anledning af den förestående flott-revyen i Brest och Cherbourg: ÅMan misstager sig icke, då man i detta närmande tror sig se en vigtig politisk händelse. Allt, som förenar England och Frankrike närmare med hvarandra, allt, som befästar deras hjertliga förstånd, är en ny garanti för verldstreden, och man må derföre önska, att det välvilliga förhålllande, som består mellan de båda vestra stormakterna, icke skall bli svagare, utan alltjemt stiga.