Lollipop, en riktig flicktjusare. Skulle ej skada en fluga, eller hur Lolly? ser han inte bra ut miss? och jag är sir Simon Sugarstick, så kallad efter gamle sir Simon, miss ; och jag är så lång och rak, miss, och smärt, eller hur miss? Och så söt, da ni lär känna mig. Är det inte sannt, Lolly, min gosse? — Jag är miss Ruthyn, säg dem det madame, bad Jag och stampade mycket förskräckt i marken. — Var lugn, Maud. Om ni bli ond de göra oss illa. Låt mig tala, hriskade guvernenten. Under tiden nalkades de oss från olika håll. Jag vände mig om och såg mannen med det skurkaktiga ansigtet en aln eller två ifrån oss med sin arm lyftad och fingret höjdt, såsom det tycktes gifvande tecken åt mannen framför mig. — Var lugn, Maud, hviskade madame med en förfärlig ed; de vara druckna, visa er ej förskräckt. Jag var likväl förskräckt. Kretsen hade nu så dragit sig tillsammans att de skulle kunnat lägga sina händer på mina skuldror. — Var så god, mina herrar, säga hvad ni mena? Vill ni ha den godhet låta oss gå? Jag observerade nu för första gången med ännu större fasa, att den mindre af de båda männen som stodo framför oss var den person som ohöfligt tilltalat mig vid Scarsdalekyrkan. Jag drog madame i armen och hviskade lät oss springa I — Var lugn, min söta Maud, var hennes enda svar.