Göteborgsposten – 22 juli 1865, sida 1

is och vatten, sommaretyder. — Fran 15 till 25. — Christina Nilsson, hennes ankomst, härvaro och afresa. — Intryck af hennes personlighet. — Forhoppningar. — Fotografiporträtter. — En förlorad näktergal. — Något om -puffen i Gamla och Nya Verlden. — Den fransyska och den tyska. — Också en distinktion, — En radikalpuff, med reminiscenser från Shakespeare. — Ännu en gång eldsvådor. — En reseanteckning. — Vacker släckning. Puh! och ännu en gång Puh-uh! Hvilken förfärlig hetta! Saharas öken, försmäktande kameler, flygsandsinpudrade karavaner, vattunöd, kolera och hydrophobi, se der allt fantasier, som under den sistförflutna veckan kunnat surra omkring i den i svett badande vandrarens upphettade hjerna, antingen han nu traskat omkring ilandsvägarnes gomförtorkande dammoln eller inkrupen i den gungande landåletten nolens volens fått emottaga sin oundvikliga och behöriga andel deraf. I staden ha stenarne ordentligen brännt under våra sötter och liksom flugorna, (också högligen trefliga bihang till ett fullständigt sommarnöje!) följande sin instinkt, under det solguden intagit sin middagshöjd, placerat sina flygtiga behag i de mest undangömda vinklar och vrår, dervid lokalen under fönsterblecken vanligen och företrädesvis kommit i höggunstig åtanka, så har man kunnat iakttaga huru äfven den allralillaminsta och smalaste, under vanliga temperaturforhållanden föraktligt förbisedda, stråkväg, endast den kunnat erbjuda en fotsbredd skugga, med onämnbar vällust trampats af den mensklige tvåbeningen, han må nu ha inpressat sina fortkomstledamöter i den eleganta blankläderskon eller beredt den vidlyftigare; svängrum i mindre fashionabla, men också mindre tryckande sotsodral. Vatten och is! se der dagens och ett stycke af nattens lösen! Soda-och seltersvatten börjar åter att blanda sig med i raden af oundgängliga förnödenhetsartiklar; i Trädgårdsföreningen är omsättningen deraf frisk liksom varan och — priset, och midt i all denna tropiska förvirring har Söndags-Nissen, afvikande trån billighetens h. e. femtonöringarnes smala stråt, åter kastat sig in på tjugofemöringarnes mera fruktbärande och vid alla lifvets vexlingar ogement beqvämare stora promenad, eller med andra ord, har åter höjt priserna på ofvannämnde rafraichissementer. Et tu Brute! AM jordisk fröjd är kort och så var det äfven med denna, men ho kan hjelpat? bort med lilla, och tram med stora silfvermedaljen och låtom oss dädanefter icke förlita oss hvarken på furstar eller — försäljare af artificiella vatten. Nyheten om att Christina Nilsson ämnade att göra ett kort besök i vår stad, spred sig i början at veckan blixtsnabbt både bland den tidningsläsande och icke-tidningsläsande allmänheten och Tisdagen på middagen erbjöd stationshuset nära nog samma skådespel som vid en kunglig persons ankomst. Första andra klassens väntsal var ötvertylld af vetgiriga män och qvinnor af alla stånd och åldrar, likaså den yttre förstugan, ja, ända ut på Jernvägstorget såg man grupper af väntande. Houih! ljöd hvisselpipan vid Mosaiska kyrkogården från det framilande lokomotivet, nu slås dörrarne upp till platformen och ut rusar sorlande och bullrande den stora folkströmmen, der hvarje individs ansigte tydligt nog uttrycker samma fråga: Hvar å hon? Och snart sågs ur en kupå utstiga en smärt blondin, hvars intressanta och intelligenta anletsdrag lätt igenkändes på de hundratals fo