Göteborgsposten – 15 juli 1865, sida 2

lefvo der några månader, hvarefter Pernet och en af ans kamrater, trötta af det enformiga lif som de före, inskeppade sig till Spanien, der de föröfvade en nbrottsstöld, genom hvilken de kommo i besittning af n betydlig summa penningar och en god garderob. Sftersatta af polisen togo de sin tillflykt till ön Corika, der de utgåfvo sig för köpmän som hade stora gendomar i Spanien. Då de hade fullt upp med senningar och voro väl klädda, förvärfvade de snart uskilliga vänner, med hvilka de under någon tid lefde tt lustigt lif. En vacker dag voro dock penningarne lut; men Pernet, som ej förlorade modet för så litet, illkännagaf då art han tappat en plånbok innehållanle 100,000 franes i banknoter och värdepapper, samt ät genom den offentliga utroparen kungöra detta å Ajaccios gator, utlofvande en belönin af 10,000 fres för plånbokens tillrättaskaffande. Tsien lyckades, ty vännerna, som hyste medlidande för tv foregifne spaniorerna, ställde till deras förfogande sina börsar, hvilka Pernet och hans kamrat icke heller skonade. Kort tid derefter blefvo de anklagade stöld i det hotell, der de logerade, och begåfvo sig på flykten. De uppdöko derefter i Italicn, hvarest Pernet uppgaf sig vara en af regeringen anställd ingeniör och kamraten spelte rollen af hans sekreterare. De blefvo upptäckta, men lyckades åter undkomma. I Mars månad återfinna vi Pernet i London, men luften i England tyckes ej hafva behagat honom; han inskeppade sig åter till Frankrike och ankom till Boulogne d. 15 i nämnde månad. Han var då fullkomligt utblottad, men gjorde i diligensen mellan Boulogne och Lille bekantskap med en medli.lsam personsom gaf honom något understöd och erbjöd att skaffa honom sysselsättning, men han afböjde tillbudet. Han blef i Lille häktad såsom lösdrifvare och ådömd sex månaders fängelse, efter hvilken tids slut han kommer att återsändas till Cayenne. för en silfverIljelten från Niagara, Lindansaren Blondin, uppträder för närvarande i Berlin under ctt ofantligt tillopp af skådelystna, af hvilka emellertid de fleste måste vända bort ögonen, då han på en böjd af 90 fot företager sina halsbrytande konster. Detta skall isynnerhet vara händelsen, då han med förbundna ögon och med en man, större än han sjelf, på ryggen uppträder på den smala linan. Det är svärt att asgöra hvilkens djershet eller rättare sagdt sörvagenhet är störst, Blondins eller den mans, som sålunda lägger sitt lif i hans händer. Första gången det skedde var det emellertid under ännu mera fruktansvärda förhållanden, ty då vandrade Blondin med en säck ölver hufvudet framåt ett tåg som var spändt på en höjd af 150 fot öfver Niagarafallet, hvars väldiga tordönsliknande buller, som milsvidt sätter luftvågorna i rörelse, dock ej hade någon inverkan på den liksom med jernmuskler och stålsenor begåfvade luftvandrarens underbara lugn och fasthet. Det var under rätt egendomliga förhållanden som dessa två män träffade på hvarandra. Blondins börda är en italienare, en förutvarande köpman från Lecce, hufvudstaden i den neapolitanska provinsen Terra di Otranto. Efter många olyckor och gagnlöst kringflackande kom ban till Niagara, hvarest nya felslagna förväntningar drefvo honom till förtviflan och sjelsmordsplaner. Då han nu en dag begifvit sig till flodkanten och just skulle kasta sig i det fradgande vattnet, kände han en hand på sin skuldra. Det var Blondin, hvilken sporde honom om orsaken till det förtviflade steget. Den olycklige gaf kort och godt till svar att det var hans sista utväg, men Blondin var af en annan mening. Betänk, sade han, att den som vågar vinner och att blott den som öfvergifver sig sjelf är alldeles förlorad. Ar ert lif er så likgiltigt, så skänk mig det. Jag är Blondin. Låt mig bära er öfver Niagarafallet, och jag skall med detsamma bära er till nytt lif — vi skola vandra med hvarandra och blifva rika. — Här var intet att förlora, mycket att vinna; köpmannen från Lecce gick in på Blondins förslag och har sedermera ej vikit från hans sida — eller från hans rygg, då Blondin gifvit föreställningar. Kejserlig tur. Ett af de mexikanska lånen är liksom så många andra stäldt på lotteri. Dragning för detsamma skedde d. 4 d:s. Den stora lotten på 500,000 fres utföll, men då innehafvaren af denna lott försummat att förnya densamma i rätt tid, stillsoll vinsten kejsaren sjelf. Hönan i orgelverket. För någon tid sedan berättades här att man upptäckt en höna gömd i orgelverket i Röks kyrka. Nu skrifves från orten att orgelnisten i Rök, några dagar efter katastrofen med hönan, vid undersökning af den till orgelverket derstädes hörande s. k. väderlådan, i densamma hittat ej mindre än sju och ett halft tjog ägg. Fångad sköldpadda. Besättningen å svenska skeppet Prins Oscar, hvilket fartyg nyligen låg i hamnen vid Southampton, har på kusten af Brasilien fångat en stor vattensköldpadda. Det är nu öfver tre månader sedan hon fångades, men hon är ännu vid lir och god helsa ombord. Oaktadt hon inte har några tänder äro hennes käkar så starka och skarpa att hon lätt biter af det tjockaste tåg. Kaptenen på Prins Oscar ämnar föra djuret med sig till Sverige. Ny bakningsmetod. Mekaniken har, såsom bekant, genom att införa knådning medelst ångkraft gjort början till en hel revolution i bagarkonsten, hvilken kemien fört ännu längre genom en nyligen gjord uppfinning, som består i följande förfaringssätt, Med tillhjelp af ett nyuppfunnet jäsningsämne jäses degen på en fjerdedels timma och kan straxt bakas. Det sämsta mjöl gifver genom denna behandling ett mera närande bröd än det finaste mjöl efter den gamla behandlingen. Ett aktiesällskap af engelska bagare med ett kapital af 10 mill. fres har blifvit upprättadt i Paris och London för att tillgodogöra denna uppfinning, och man väntar att brödpriserna härigenom skola falla åtminstone en tredjedel. GÖTEBORG d. 15 Juli. Enligt igår afton ingånget telegram omsattes i Liverpool edan sistl. tisdag 14,000 bal. Bomull. Neworleans middl. noterades 19 l4 d.