Göteborgsposten – 15 juli 1865, sida 2

gar, som Thiers afgifvit i lagstiftande kåren, ha lika litet kunnat förfela att göra ett visst intryck på kejsaren som inom landet. Vi motse derföre snart vidare redogörelse för det på nytt väckta projektet. Alla stormakter utan undantag skulle kunna lyckönska sig, om den allmänna afväpningen verkligen komI me till stånd. Köln. Zeit. skulle kunnat tillägga, att Englands ställning till Amerika nog kunde göra det förra landet välvilligt stämdt mot kongressprojektet. Betecknande härlör är det språk, som regeringen i Washington för mot det förr så stolta, men nu så spaka Albion. Såsom exempel härpå må meddelas detta utdrag ur en depesch från Unionens statssekreterare Seward till lord Russell, till svar på en depesch från denne: Det behöfver knappast anmärkas, att Förenta Staterna icke erkänna, hvad de intill detta ögonblick aldrig upphört att bestrida, neml. att det medgifvande af en krigförande parts rättigheter, som Storbritannien förrän någon annan gjorde rebellerna, skulle varit nödvändigt eller rättvist eller med folkrätten öfverensstämmande. Det är jemväl min pligt att förklara, det Förenta Staterna icke kunna erkänna, utan tvärtom bestrida och tillbakavisa den förordning af engelska regeringen, enligt hvilken det skulle vara upproriska fartyg eller sjöröfvarefartyg tillåtet att inlöpa i eller lemna de britiska hamnarne, för att företaga en desarmering eller dylikt, för att hissa en främmande flagg eller i annan afsigt. Förenta Staterna påstå, att dylika fartyg förblifva med rätta konfiskerade, och att de böra till Förenta Staterna utlemnas, då dessa på vederbörligt sätt begärt det. Vi påstå äfvenledes, att dylika skepp äro på lagligt sätt tagna, då de under hvilken flagga som helst uppbringas på hafvet af Förenta Staternas eskadrar. Samtidigt med denna skarpa notes aflärdande befallde Seward den till Europa afgångna flottan att icke salutera engelska krigsskepp. Detta är en kränkning, som den britiska flaggan aldrig varit underkastad af ävänskaplig makt. Den måste komma att kännas bitter. Den 8 Juli öppnades den stora hästutställningen i London. Af fullblodshingstar äro 19 utställda och för denna klass ha utsatts prisbelöningar å 25, 50 och 100 p. sterl. At halfblodshingstar finnas 40; priser: 10, 20 och 40 pund. Dessutom finnas 3 olika klasser af ridhästar, 2 d:o jagthästar (5 och 4-åriga af hvilka 97 äro utställda); en klass s. k. Cobs, ett eget slags korta, starkt byggda ridhästar med goda ben, hvilka isynnerhet gouteras af äldre herrar; en klass vagnshästar, hvilka endast få utställas parvis; och slutligen ponies, hvilka för alla icke-förståsigpåare förete den intressantaste och angenämaste anblicken. Inalles äro 360 hästar utställda, hvardera i sin art värd att man betraktar honom. Utställningen är ett mönster af renlighet och goda anordningar, ty oaktadt närvaron af 360 hästar, 100 stalldrängar och ett par tusen andra personer, skall äfven den finkänsligaste näsa icke finna sig det ringaste oangenämt berörd. Ett i Newyork gängse rykte vill veta, att Förenta Staternas finansminister, Mac-Culloch, skulle komma att afgå. Desslikes berättas, att ett strandadt franskt ångfartyg stuckits i brand af amerikanarne(?). Österrikes riksråd skall slutas om några dagar, och man betviflar, att det någonsin skall åter träda tillsammans i sin närvarande gestalt, d. v. s. såsom en församling, hvilken stiftar lagar och fattar beslut för hela kejsarstaten. Bekräftar detta sig, är februariförfattningen definitivt uppgifven, ty det riksråd, hvarom det då blir tal, skall endast vara en representation för de tyska arfländerna och en del af de slaviska provinserna, om dessa icke falla ifrån, då helstatssystemet efter Schmerlings recept kullkastas. Grefve Leo Thun har i IIerrehuset tagit till orda för en reaktion i federativ riktning och man tror, att han uttalat sig i ötverensstämmelse med den nya ministörens program. Kejsaren har afrest till Ischl. En af Preussens officiösa tidningar säger, att det ej är regeringens afsigt att upplösa parlamentet, omskapa vallagen och företaga ingripande förändringar i författningen, men hon har deremot beslutat, att spränga partiväsendets kohorter och förebygga ytterligare sessioner af samma slag som den sista. Bismarck säger genom sin tidning: Det augustenborgska medregementet i hertigdömena är högförräderi mot de nuvarande besittningsinnehafvarne. Österrikes begäran om att omvexlande med Preussen föra öfverbefälet öfver ockupationstrupperna kan Preussen i alla händelser icke bifalla, så länge den augustenborgska partiregeringen finner understöd hos den österrikiska kommissarien. I Frankrike ha ultramontanerna öppnat ett nytt fälttåg för encyclican. I en broschyr