Göteborgsposten – 15 juli 1865, sida 1

olikt det som möter utvandraren och nybyggaren i den aflägsna vestern. Måtte himlen skänka oss mildt och godt väder under nägra månader — hittills har det varit kallt, blåsigt och regnigt — så skola vi nog arbeta och hoppas. Af resande från Karlstad ha vi erfarit, säger ÅAÅftonblader, att sinnesstämningen er ter branden i allmänhet är särdeles förtröstansfull, hvartill det allmänna deltagande, som kommit de brandskadade till del, i väsentlig mån bidragit. En mängd familjer hafva begitvit sig vill Kristinehamn, hvarest litet hvar, så längt utrymmet medgitvil, lomnat de husvilla tag öfver hufvudet och öppnat en tillflyktsort för dem. Samma deltagande hatva inbyggarne i de till Karlstad angränsande socknarne samt egarne till alla egendomar kring staden visat de nödstallda. En mängd ogifta personer, arbetare, gesäller och yngre qvinnor halva, försedda med understöd och erbjudna fri resa med ångbåtarne, begilvit sig till angränsande städer och orter, tör att skaffa sig arbete tillsvidare. De qvarvarande, som ej kunnat törskaffa sig någon beqvämare bostad, logera fortfarande i tält och baracker, och tör litsmedel åt dem är rikligen sörjdt. Matvaror i verkligt öfverflöd ha anländt från alla håll, stora qvantiteter kött, fläsk och bröd. Till och med sorlidne måndag hade 22,000 rdr influtit till nödhjelpskomitåön, hvaraf en del redan blifvit använd till understöd för de mest utblottades behof. Landshösding Ekström vistas för närvarande i hufvudstaden. Kongl. familjens vistande i Skåne. I Kristianstadsbladet skrifves d. 12 d:s. D. 22 i denna mänad kl. 10 t. m. atrea konungen och drottningen till Maltesholm; samma dag kl. 5 c. m. till Christinehot; d. 23 tll krageholm och derifrån till Söfdeborg; d. 24 till Christinehof; d. 25 till Akesholm och deritrån samma dag kl. 6 e. m. till Beckaskog. Skarpskyttemöte, Deputerade från skarpskytteföreningarne i Skaraborgs län hatva på ett d 10 d:s i Skösde hållet möte beslutat, alt nämnde föreningar skola d. 6 nästk. Augusti inrycka å Axevalla, för att derstädes gemensamt exerceras och öfvas under en dag. Dessa ölningar komma att ledas al kapt. vid Skaraborgs reg. Gillner. Lunds domkapitel har förordnat, att tacksägelse skall hållas efter biskop Thomander i alla stiftets kyrkor. Dödsfall. Ilöiesterets-assessor U. A. Motzteldt afled d. 10 d:s i Kristiania at ett hjertlidande. Patent. Kommerskollegium har tillagt ur C. F. Ilörngren patent under 8 års tid å en af honom uppfunnen ljusstöpningsapparat. En veteran. Bland de soldater som vid senast skedda generalmönstring med Jönköpings reg:te togo afsked fanns äfven en trumslagare Johan IIultqvist, som erhöll det vitsord att hafva tjent med utmärkt beröm?. Hultqvist har tjenat vid regementet i 54 år, är innehafvare af Svärdsmedaljen, och har bevistat 1809 och 1814 årens krig i Tyskland och Norge. Såsom en egenhet må tillläggas atv H:s far och farfar varit samt son och sonson nu äro trumslagare vid samma regemente. Riksdagsmannaval. ernösands-Posten berättar: Till riksdagsman för Solesteå och Ramsele tingslager är vald landthandlanden Pehr Engman i Näsåker samt för Botheå, Gudmundrå, Nora och Säbrå tingslager t. riksdagsmannen Pehr Östman i Ry. , Giftblandaren Lindbäck. I Falu tidning berättar en korrespondent från Stockholm: Lindbäck har, efter hvad det påstås, varit missånki i öfver 17 år för att hafva begått större brott, nen som ingen uppträdt såsom anklagare, ej heller haft tillräckliga bevis, har saken sålunda blifvit nedystad och småniugom glömd. Det är mera än unserligt, att han någonsin kunde få Silbodals pastorat, lå han redan 1856 var ytterst illa anskrifven hos folset. Mot sina underhafvande har han alltid varit yterst sträng, och med sina församlingsbour låg ban ständigt i delo. Såsom exempel må anföras, att han t0arig tillät sitt folk att gå i andra skodon än träaskor, emedan han sjelt begagnade dylika utanpa sina töflar så snart han gick ut. Rörande hans förhålande till församlingen kan nämnas, a:t han förliden röst af icke mindre än 29 olika personer var anklasad dels för misshandel, dels för tvistigheter rörande örsamlingen, men han redde sig och gick fri från illtsammans. För den nye landshöfdingen förklarade van i fjor höst vid en beväringsskrifning, att han var skyldig till allt hvad man tillvitat honom, och utt an, för alla misstankar som fallit på honom enlast hade att tacka länsmannen, hvilken ville hämas på L. för det denne gjort åtal rörande en lönncrog, som med länsmannens vetskap hölls af en anlan person, Ett drag ur hans presterliga verksamhet är särleles karakteristiskt. På en sockenstämma i fjor lät . förstå, att han ville att alla som begingo nattvarlen skulle under dess anammande hafva sina hufvulen lika högt och lika långt framåt böjda. En rik onde, Olof Nilsson i Backa, en man af ovanlig längd, nvände emellertid, att detta var alldeles omöjligt för onom, som alltid gick till nattvarden med sin dotter, vilken deremot är liten till växten. Men, menade SN U 2 A. A..n