llva rj eh anda. Den preussiska komedien. I en engelsk tidning läses följande: Preussen i Hartigdömena. Ofulländad komedi Motto: Verlden skall en gång inse, att Preussen öfverallt är rättens beskyddare (konung Fredrik Wilhelm IV). t:sta akten. Christian IX är den ende legitime suveränen i hertigdömena (Hr v. Bi marcks tal i deputerade kammaren d. 12 Dec. 18653). 2:dra akten -Christian IX har aldrig haft rätt till hertigdömena (de preussiska fullmäkuges förklaring vid Londonerkonferensen den 12 Maj 1864. Hr v. Bismarcks depesch af d. 15 Maj. — 3:dje akten SArf4prinsea af Angustenborg är den :1urs:e. som i sig förenar de största arfsvättigheterna till hertigdomena(den preussiska fullmäktiges törklaring d. 25 maj 1864). — 4:de akten. Storhertigen at Oldenburg har kanske de största rättigheterna (cirkulärnote af juli 1864). — 5e akten. Konung Christian IX har haft, om icke suveränitetsrätten, atminstone besittningsrätten (depescher till Österrike af november och december 1864). — 6:te akten. Preus har kanske sjelf rätt till hertigdömena, en rätt som är grundad på anspråk fran 6:de århundradet (depesch af d. 13 dec., 1864. 7:de akten. -Allt. hvad som angår fragan om hertigdömena. skall fortfarande förbli inhöfjdt i mörker, tills kronjuristerna afgifvit sin tokloring. Regeringen skall icke uttain sig, förrän bon hört kronjuristernas mening (kon gens tal till kamrarne i junuari 186 — Ede a k t n. Preussen har suveränitersratt till hertigdomena(den preussiske gesAnaus förklaring vid förbund-uagensammanträde d. 6 april 15t — de akten Chvistian IX var före freden i Wien den ende laglige suveränen 1: hertigdömena, Preussen och Osterrike hu nu förvärfvat hela hans rårt (memorandum om krigsomkostnaderna, framlagat för deputerade kammaren d. 13 Maj 1865). En sifsig sjus. I en butik i Berlin der man handlade med färdigsydda skjortor, infann sig för kort tid sedan en ung elegant klädd herre och begärde at få se på fina skjortor. Efter att länge ha stått och välit bestämde han sig slutligen för ett tussin af de uldra vackraste till 120 rdr. Köpmannen, som var ensam i butiken, inpackade skjortorna, och köparen hade allaredan upptagit sin vålförsedda planbok ur fickan, d han fick betänkligheter och yttrade att snitten icke var god. För att lugna henom aftog köpmannen sin rock och tog på sig en af skjortorna. Köparen tyckte då att de suto örträffligt framtill, men då han baktill hade han mycket att anmärka. Han visade flera ställen, der de bords tagas in och andra hvar de borde ha varit vidare. Då han slutligen var färdig, stack han mycket lugnt sin plånbok i fickan, tog packen med de elfva skjortorna under armen. sade sarväl och gick. Nu först vaknade köpmannens misstankar. Han skyndade att taga af sig profskjortan och sätta efter tjufven. Detta var emellertid lättare eagas än gjordt. Den inpiskade tjufven hade på tlera ställen med knappnålar saststuckit skjortorna vid köpmanners väst och beukläder, så att det varade länge innan hav kunde aftaga deusamma, och då han ej kunde springa efter tju ven med skjortan utanupa kläderna, var den okände redau längt borra med sitt byte då köpmannen kom ut på gatan. Han hade dock den trösten qvar att det fattades en i dussinetProjektilfartyg. Såsom en eller annan af våra läsare torde erinra sig återgafvo vi son gång unde; förlidet år en uppsats, 1 hvilken en fransk uppfinnare föreslog utt man för framtiden skulle i sjökrig använda hvad han bevämude projektilfartyz. Dessa fartyv skulle vara ytterst snabbgående, skyddade af ett lätt pansar, ej alltför stora och verka uteslutande som väduwskepp, utan att föra en enda kanon. Fartyget skulle blott användas att med tllbielp af sin hastighet och tyngd stöta andra krigsskepp i sank. Franska regeringen, ulltia särdig att pröfva hvad nytt som uppfinnes. har tillgodogjort siv iden och låtit bygga ett dylikt fartyg. som nyligen gart af stapeln under namnet Le Taueau? och hittills visat sig vara en fullständig succts. Da det är fullkomligt sjöfärdigt skola åtskilliga intressanta försök med detsamma företagas Det sktll nemligen drifvas emot en icke längre tjenstbar träfregatt, hvilken tros skola skäras i tvenue stycker ut projektilsartyget. Deretter skall samma experiment företagas med ett gammali dinieskeppEtt oväder. sädant som man sällau torde harvupplesva:. gick i dessu dagur öfver afskilliga trakter i mellersta Frankrike. synnerli Correze-departemanget. Ett sky som fortfo ts timma, har på en umkrens af 15 kilometer förstört allting. Tusentals med fruktiräd blefy kullkastade. åtskilli kastanieträd kringvända och afbrurna som svaga rör säden på marken bortsköljd och öfver 200 hus ber:Öfvade sina tak, så att innevänarne, hvilka trodde den yttersta dagen vara kommen, måste taga sin tillflykt lrarne. Derjemte öll stora hagel; telegrastradarne blefvo på flera ställen alslitna. Bland annat berättas att en vagu. lastad med 2,000 kilogr. vigt, kullkastades i l-nå-vägeniket och en ung man som befann sig på en höjd fårars omkr. 150 alnar hort, tills han lyckligtvis fastnade i en häck. en qv