Göteborgsposten – 21 juni 1865, sida 1

Kyrkoherden Lindbäcks bekännelse. Efter Nya Dagl. Alleh. meddela vi föl. jande å länsfängelset i Karlstad d. 11 d:s hållna protokoll: Närvarande: Hr landshöfdingen och ridd. Ekström samt undertecknad landssekreterare. Sedan kyrkoherdeu A. Lindbäck enskildt för hr landshösdingen bekänt, att han medelst förgift afdag: tagit f. handl. A. Lysån, inhysesmannen Nils Pettersson i Färskog och enkan Karin Pehrsdotter i Huken, angående hvilkas död ransakning är anhängig vid Nordmarks häradsrätt, så blef nu, inför K. M:ts befallningshafvande, i den cell, der Lindbäck förvaras, förhör med honom anstäldt, hvarvid biskopen d:r Sundberg, som förut enligt Lindbäcks önskan tillstädeskommit, jemväl var närvarande. Lindbäck framlemnade en af honom i fängelset uppsatt skriftlig bekännelse, så lydande: ÅJag Anders Lindbäck föddes den 22 december 1803 uti Bretvet, Brålanda socken, Frändefors pastorat. Fadern: bonden Sven Andersson och modern: Lisa Olsdotter. Var i hemmet till 1820. I tebruari detta år intogs uti Wennersborgs skola. Hafvande fattiga föräldrar, uppehöll jag mig med uppassning och mathemtning. Fick sedan matdagar och 1822 kondition. Lemnade Wennersborg 1824. Genomgick Skara 4:de klass och gymnasium. Student i Upsala den 2 februari 1829. Prestvigd der den 19 december 1830. Skolmästare å Upperuds bruk genast och till 1834. Blef då sockenadjunkt inom Örs pastorat och samma år gift med mamsell Fredrika Charlotta Bergman. Med henne 2:ne söner. Vistades uti Örs pastorat och tjenstgjort som 1:sta pastoratsadjunkt och 1:sta komminister till den 1 november 1861, då jag tillträdde Silbodahls pastorat. Det är allmänt kändt hvad här behöfde göras. Den derstädes varande olyckliga landthandeln hade utarmat och demoraliserat. På krogen förstördes ungdomen. Dit förde ock fattighjonen sina uttag till utbyte mot kaffe, socker, bränvin m. m. Jag afgaf ett litet herdabref jemte ordningsstadgar att söka hämma förstörelsen och blef detta första orsak till förföljelse, som öfver helt år fortgått. Af de misshushållande, ruinerande lefnadssättet hade fattigskaran bliivit förskräckligt stor, hvilken den utblottade församlingen skulle underhålla och bland dessa fattige så