vill ock nu erinra sig. att kardinal Gonzago, på fråga af påfven Prins VI om hvad man funnit i kistan, gifvit det undvikande svar: Tillrackligt sor att kunna gå i god i för sanningen (quello che basta per attestare della verita). Men fullkomligt bestämdt skall Paolo Costa, som år 1798 öppnade kistan, för att öfvertyga sig om dess innehåll, hafva försäkrat en vän, att det icke fanns något deri, att Xen from patriotisk stöld af Dantes ben måste ha föröfvats. Nog af, hvad som hittills varit en djup hemlighet, påstås nu fullt och fast: grafven är tom. Från Ravenna skrifves neml. under d. 7 d:s, att samma dag på förmiddagen Dantesarcophagen öppnats och verkligen befunnits tom. Endast tvenne fingerleder och en fotled, samt några förtorkade lagerblad funnos deri. Men ej nog härmed, Dantes ben hafva d. 26 sistl. Maj åter påträffats, men på ett annat ställe. Då man nemligen under en byggnadsreparation å Franciscanerkyrkan bröt upp en igenmurad dörr, stötte man mellan stenarne på en furukista, som bar inskriften: Dantis ossa a me Fra Antonio Santi hic posita anno 1677 die . .. Octobrist (Dantes ben af mig, broder Antonio Santi, här nedlagda den ... Oktober 1677). Vederbörande underrättades derom och begåsvo sig genast till ort och ställe. Kistan fördes till det några steg derifrån belägna Dantekapellet och öppnades der. Man fann deri ett menskligt skelett, som var vårdslöst sönderbrutet i stycken. Tillstädesvarande lakare sammanfogade benknotorna. Det saknades blott en käke, ett stycke af skallen samt tvenne singerleder på högra handen Vid mätning befanns hela skelettet utgöra en längd af 1,55 meter. Inuti kistan läste man inskriften: Dantis ossa denuper revisa 3 Junii 16775 (Dantes ben ånyo besigtigade d. 3 Juni 1677). Vidare efterforskningar ha visat, att Antonio Santi vid denna tid varit klostrets ansler. Men det återstår ännu att få reda på, hvad som kunnat förmå honom att taga skaldens dödliga qvarlefvor ur kistan, der de redan hvilat i 4!, ärh. och på detta sätt dölja dem. Att de emellertid äro de rätta bevisas yttermera deraf, att de i sarcofagen sunnna qvarlefvor just äro de, som saknas i den så tillfälligtvis påträffade kistan. Frankrikes kejsare har befallt, att Lincolns staty i marmor skall uppställas i Versailles. Senatorn markis de Gabriac, f. d. pair, förste page under Napoleon I, derefter gesandt i Sverige, Brasilien och Schweiz, född 1792, har aflidit. I Preussens deputerade kammare har Bismarck besvarat en uppmaning om att nedlägga sin portfölj med orden: Jag refererar till konungen, konungen befaller, hvad jag skall söra; jag skulle nedlägga mitt embete, om min politik vore i strid med konungens åsigter. Under diskussionen om hertigdömena upprepade Bismarck, att augustenborgarens eftergifter vore så ringa, att Preussen när som helst kunde erhålla mera af Österrike. Preussens gesandt i Wien har derstädes ssicielt notificerat om preussiska konungens inkomst till Carlsbad d. 18 juni. De fartyg från hertigdömena, som föra preussisk flagg, äro nu ställda på fullkomligt ika fot med preussiska fartyg. P. S. JHHA. — a