— Om jag skaffade dig ett litet vackert rum på ett annat ställe med vackra möbler, tatlor ... en s egel stor som den här dörren ... — Ni gör narr af mig. — Och ett stort skåp, uppfylldt af liune, sidenklädningar, band och spetsar .,. — Ni måtte ha funnit en talisman? utbrast Prine. — Nästan ... — Och med denna talisman har ni kanhända skaffat er guld och rikedomar! fortfor hon i skämtande ton. — Nej, men jag vet ett medel att förskaffa dig hvad jag sagt. — På hvad sätt? — Har du någonsin sett hertiginnan af Montpensier passera förbi? — Barrikaddrottningen, den verkliga herrskarinnan i Paris? — Just hon ja. — om jag sett henne! sade Påerine. Ganska ofta. — Nåväl! jag har lust att låta dig inträda i hennes tjenst. — Men är ni tokig? — Ingalunda. Nå du förstår, är det icke så? de vackra möblerna, sidenklädningarne, banden, spetsarne ... Hvad vet jag? — Men, sade Pårine som hade godt sundt förstånd, för att inträda i hertiginnans af Montpensier tjenst, som är till hälften en drottning, fordras mycket. (Forts.)