Göteborgsposten – 16 juni 1865, sida 3

nit tvenne håstar. at hvilka man varit nog ofor-; ra skämd att benämna den ene Waterloo. De leltogo ej i täflingen. af rand. ba du art generaler, Deligny och!in bd orat. Den förre blef på platsen. hurn fort ands parlament gå affärerna trögt, bå samma gäng. Anslagsvotemåäroe gå raskt, få interpellationer göras, ppositionsbänkarne äro sparsamt besatta, åhöareläktaren är tillfölje af den starka hettan ide, och — lord Palmerston har sedan i pingstas icke låtit se sig på ministerbänken. Han ir sjuk, och sedan sista giktanfallet trycker iderdomssvagheten starkt på hans kropp och själ. Hans familj och närmaste förneka det visserligen, men det är dock visst, att han ej mera är vuxen sitt ansträngande arbete. Det myckna nattvaket i parlamentet, emottagandet , deputationer, de sociala skyldigheter, som ligga de högre embetena, rådslagen med kolsegerna och de för husets ledare nödvändiga, om än otta mycket ytliga studier af detaljfrågor bilda tillsammans en summa af arbete, som man naturenligt aldrig skulle tilltro en åttatioåring. Lord Palmerston har hittills burit det med beundransvärd raskhet, men han tyckes nu stå vid målov för sin offentliga bana, och om han icke afgår före parlamentets slut, gör han dermed en uppoffring för sina partivänner. Inom ett år, om ej alla tecken bedraga, har England en annan premierminister, ja, man påstår, att lord Palmerston redan före eller straxt i början af nästa session skall begära sitt afsked. Drottningen skulle, med afseende fästadt å partiernas närvarande ståndpunkt, i så fall icke kunna underlåta, att uppdraga åt lord Russell att bilda ett nytt kabinett. Hr Gladstone skulle förbli skattkammarkansler och skulle i lord Palmerstons ställe öfvertaga ledningen af underhuset. Tillsvidare tala tidningarne alls icke härom, de låtsa som om de icke hade öra för hvad som öppet säges i alla klubbar. Det program, som Palmerstons eftertöljare skall uppställa, skall vara: -Reform af den irländska kyrkan (en väl behöflig åtgärd). Holland har gjort Schweiz ett inledande förslag om afslutande af ett vänskapsoch handelsfördrag med detta senare land. I Ryssland fortfara eldsvådorna eller rättare mordbrandsanläggningarne att gripa omkring sig. D. 3 Juni nedbrunno mer än 300 hus i Witebsk. Eldsvådan hade ej väl hunnit släckas i Minsk, förrän 400 hus brunno i grannstaden Borissoff. I Tamhoff ha trenne eldsvådor släckts temligen hastigt; men staden Kosloff i guvernementet Tamboff har nästan alldeles ödelagts. I guvernementet Riazan hafva tvenne byar totalt uppbrunnit; 6 personer omkommo vid den förras brand och 9 vid den senares. Greklands konung har personligen öppnat de helleniska kamrarne; han yttrade vid detta tillfälle, att regeringen är sysselsatt med anordningar ang. betalningen af 1832 års lån och med uppfyllande af tidigare ingångna förpligtelser. Flera vigtiga lagförslag bebådades. Kampen mellan regeringen och folkrepresentationen i Preussen pågår med alltmera kritisk karakter. Under förhandlingarne i deputerade kammaren ang. krigsomkostnaderna föreslog Wagner (konservativ), att man skulle uttala den förhoppning, att regeringen skulle, lefter att i nödfall hafva kommit öfverens med I möjliga pretendenter, söka att vinna Elbherstigdömena sor den preussiska monarkien. TWess ten (liberal) uttalade sig för de preussiska tordringarne, men endast under det vilkor att de öfverensstämde med befolkningens önskningar. Han fann det derföre otillständigt att gå tillbaka till hertigdömenas ständer. Det har sskadat den preussiska annexionsiden, att de i preussiska fordringarne ensamma utgöra basis ör förhandlingarne. Duncker yttrade att sleavigholsteinarnes fria samtycke borde begäras. Bismar ck klandrade kammarens misstroende till ledarne af den preussiska politiken, hvars hufvudledare dock är konungen och hvars regerings politik äfven är landets. Landet väntar, att kammaren skall uttala sig om fardringarne af d. 22 febr. ang. hertigdömena. Regeringen hade utfört det program, tsom deputerade kammaren uppställt förlidet Jår, förutom augustenborgarens insättande i hertigdömena. Men detta skulle kunna ske hvad dag som heldst, om hertigen, hvilket hittills icke blifvit gjordt, bevisade sin arfsrätt. Det vore väl, om hertigdömena komme att tillhöra Preussen. Wagners förslag vore endast utförbart, om man hade en representation, hvilken beviljade medlen. Om annextionen hittills icke haft synnerlig utsigt till att bli roaliserad, erbjöd den likväl den fördel, att Preussen kunnat uppställa sina fordringar. -Augustenborgaren har under 1864 tillbakavisat våra ändock moderata fordringar med orden: Ivarför hafven j kommit till Slesvig, vi skulle ha arrangerat saken bättre utan eder. Då man på detta sätt förkastar billiga fordringar, äro vi berättigade att ställa våra fordringar högre.