Matte hon då återkomma! utbrast konungen. — Och tills konungen af Navarra anländer. — Åh! hvad vill du jag skall göra med denne hugenott, Mauvepin? — Sire, sade den unge mannen allvarsamt, i detta ögonblick är konungen af Navarra ers majestäts närmaste arfvinge. — Nåväl! utbrast konungen häftigt, han skall få vinta länge på sitt arf. — Han tänker ingalunda utsträcka sin hand derefter så länge ers majestät lefver, men för att försvara det är han i närvarande ögonblick den lämpligaste. — Men han är hugenott! — Hvad betyder det! — Och ligans anhängare . — Ligans anhängare äro rebeller, sade Mauvepin, och hugenotterna äro trogna undersåter. — Men påfven ... hvad skall han säga? — Påfven har redan bannlyst ers majestät, Konungen darrade och drog en djup suck, — Följaktligen, återtog Mauvepin, behöfver ers majestät ej mer frukta för kyrkans åskor. — Ack nej! efter de redan träffat mig! — Nåväl! påfven skall en dag återtaga bannlysningen, Sire. — När då? — När ers majestät återinträder i Paris, i spetsen för en segrande armå, med konungen af Navarra vid sin sida, (Forts.)