Göteborgsposten – 15 juni 1865, sida 2

IKningen Vår 1 ll PP a ond Tailerierna ropades tillochmed mycket, men mer man aflägsnade sig från Bastiljplatsn, desto talrikare blefvo .Tyives En stor kmassa hade intunnit sig längs vägen. Kejaren sjelf såg munter ut och tycktes vara beiten med det emottagande, som blef honom 11 del. Prins Napoleon hade ej infunnit sig ör att helsa kejsaren. Splittringen emellan e båda kusinerna har också ytterligare befätats genom en andra handskrifvelse från kejaren till prinsen. Denna skrifvelse ingick i )nsdags. Den skall vara affattad i ännu mera skärpta ordalag, än den i Moniteur offentiggjorda och isynnerhet ansätta prinsen derför att denne öfverlemnat sin skrifvelse om iskedsansökningen till offentligheten, innan den ännu kommit i kejsarens händer. Då prinsen läst brefvet, tog han ned flaggan på Palais Royal och drog sig tillbaka till Meudon. Prinsens yacht ligger redan i Havre, färdig att löpa ut på exilsturen. Det har nämnts, att Jules Favre inom Frankrikes lagstiftande kår uppträdt i den mexicanska frågan emot regeringen, sedan den allmänna diskussionen om budgeten redan afslutats. Orsaken härtill var, att man begärt en utomordentlig bevillning ar 33 mill. fres för franska trupperna i Mexico. Förhandlingarne härom alslötos i plenum d. 9 d:s, i hvilket Picard talade å oppositionens vägnar, under det statsministern Rouher försvarade regeringens politik. Ministern förklarade, att hvarken kejsar Maximilian eller den franska kåren, hvars storlek uppgafs till 28,000 man, hado något att befara af Juarezs band eller af Förenta Staterna, hvilkas regering strängt upptyllt sina förpligtelser som neutral makt. Det för Mexico upptagna lån har enl. Rouhers påstående kommit till stånd på så gynnsamma vilkor som möjligt varit. Men de yttranden, som fällts af oppositionen, äro väl egnade att försvaga det nya rikets kredit, och han uppmanade derföre ifrigt kammaren att afväga sina ord, emedan man i Mexico kan gifva dem en tolkning, som skulle vara skadlig för kejsar Maximilians och Frankrikes intressen. Vid omröstningen beviljade naturl. den föga sjeltständiga kammaren regeringen den begärda bevillningen med 232 röster mot 12. Journal des Dbats anmärker såsom betecknande, att då regeringens talare under föregående kammaresessioner städse talat om Mexicos snara utrymmande af franska trupperna, har deremot talaren i år inhöljt sig i len klok men på samma gång betecknande I tystnad. Det gäller icke — tillägger bladet — om den republikanska eller monarkiska sormen skall i Mexico vinna den slutliga segern. Det franska intresset ligger ej deri; det gälJler en vida vigtigare fråga, neml. om man snart skall vara i stånd, att lösa Frankrike 1 från ansvaret och lemna ett land, der förvecklaSgs som äro mycket lätta att förutse, kunt na föra landet mycket långt. . Goda underrättelser skola ha ingått från skrigsskådeplatsen i Mexico, der de juaristiska Ibanden blifvit på flera punkter slagna. Om o denna goda stämning skall bibehålla sig, torde dock vara ovisst, ty det är egentligen först nu — Som de stora amerikanska armeerna upplösts, så att tillströmningen af äfventyrsälskande vi krigare till Mexico kan egentligen från denna stund väntas. å I Amerika var underrättelsen om den siste sydgeneralen Kirby Smiths kapitulation Iden första, som under fyra år befordrats med ot den nu återställda telegrafledningen direkt nt trån New-Orleins till Washington; på ett bättre C-sätt kunde den store tillintetgöraren af tid och arum icke åter börja sin fredliga verksamhet. Alltså: Unionens herravälde utsträcdker sig nu åter öfver hela dess forna område; itr och knappast sex veckor ha förflutit sedan Lees kapitulation, och äfven de ursinnigaste h. konfedererade inse nu tydligt, att deras kraft if-är bruten och att de måste underkasta sig aI omständigheterna, hvilket äfven med lätthet el kunnat under sista året förutses. Den stora republiken behöfver ej mera sina segerrika — förhärjande söner på de bloddränkta slagfälten: hon kallar dem tillbaka till den husliga härden, för att kringsprida dem öfver landet ris I såsom fredliga pionierer för borgerlig civilisaes: tion, såsom skapare af nya verk i stället för ålide förstörda, säker om att, ifall en ny fara at I skulle hota, en half million nya frivilliga lika aunhastigt och ifrigt skulle skynda till dess förej-Svar. näKriget har visserligen kostat 3,000 mill. of I dollars; men har detta oaktadt varit relativt nn, lätt och billigt att bära. Förenta Staterna ha ar-i ett halft ärhundrede oj underhållit någon sly, kostsam stående armå och deras bästa prosc auktionskrafter ha derföre ej förslösats; de utläro derföre ock nu dubbelt lätt i stånd att n ilbestrida de utomordentliga kostnaderna, som och dock äro blott för en gång. Hvilken mocort narkisk stat kan berömma sig at en dylik