stående halfva egendomen som öfriga förmögenheten. Adjunkten Lindbäck sålde derpå egendomen, men med ett så stiliseradt köpekontrakt, att egendomen först skulle afträdas, sedan adjunkten fått pastorat. Sedan köparen kommit till nyktert medvetande af sin handel, blef han grubblande, sedan supare, slutligen vansinnig. Några år senare bosatte sig i grannsocknen en äldre, i orten obekant läkare, assessor L:m, hvilken ansågs ega något kapital. Han och adjunkten blefvo snart intima, så att assessorn flyttade till den senare och med honom uppgjorde lifstidskontrakt, hastigt afled, ärfdes och glömdes. Lindbäck beskylles äfven för otukt t. o. m. med nattvardsbarn. Ilåren kunna resa sig på ens hufvud, då man erfar dessa beskyllningar. Sällan har väl i så fredliga och lugna dagar som våra en menniska kunnat ostörd under sin vandring genom lifvet hopa så många offer i sina spår. Aktningen och vördnaden för kyrkans man ha här tyvärr gjort det annars omöjliga möjligt. Handelsförbindelsen med Preussen. Preussiske ministern i Stockholm har meddelat svenska regeringen, att preussiska regeringen önskade att allmänt tillämpa den tariff, som finnes bifogad den under d. 2 Aug. 1862 mellan Preussen och Frankrike afslutade handelstraktat, och att från och med d. 1 nästk. Juli utsträcka den äfven till införseln från Sverige och Norge. På detta sätt skulle dessa riken komma i åtnjutande af tulltriheten för trävirke, sågadt virke och andra artiklar af vanligt träd, bly, beck och tjära, samt af nedsatta tullafgifter för tackjern, jernvägsskenor och jernarbeten; hvilka förmåner äfven skulle tillgodokomma svenska och norska produkter vid införseln till de stater, hvilka tillhöra Tyska tullföreningen; allt detta under förutsättning att de tullfriheter och tullnedsättningar, som af de förenade rikena, genom handelstraktaten af d. 14 sistl. Febr., blifvit för franska produkter medgifna, äfven komme att blifva gällande för införseln från Preussen och Tyska tullförenings-staterne. Till följd häraf har uti svar till preussiska ministern blifvit officielt sörklaradt, att ifrågavarande förmåner redan blifvit till Preussen och Tyska tullföreningen utsträckte och äro gällande äfven för andra länders produkter, hvilka uti preussiska eller tyska tullföreningens stater tillhörande fartyg htill Sverige och Norge införas. ÅhmanPousettiska sällskapet har nu afslutat sin sejour i Helsingfors. Om hyrandet af nya teatern derstädes från hösten 1866 omnämnde vi i går. Vid underrättelsen härom vidfogar Helsingfors Tidningar följande: Det är med glädje,, som den dramatiska konstens vänner erfara detta. En bättre trupp än den ÅhmanPousetteska torde knappt, åtminstone för någon längre tid, hafva gästat Finland, och vi kunna icke heller gerna vänta att Sverige framdeles skall sända oss någon utmärktare svensk trupp. Så länge derför svenska talas på vår scen, kunna vi verkligen vara glada att der se en svensk teatertrupp, hvilken såväl genom en god repertoir som genom konstnärligt utförande verkar bildande på publiken. — Helsingfors vinner det som Göteborg förlorar! Axevallalägret. De till Axevalla hed beordrade trupper äro fyra halfbatterier (hvarje 4 kanoner) af Göta artilleri; lifregementets husarer; Smålands dito; det i Göteborg förlagda detachement af husarregementet Carl XV; tillsammans 10 l4 sqvadron; svenska och norska kadettkårerna; Svea och andra lifgarA Ueffakamnan;,gt. Waot — — — — AA — Uii ——0WW WWA wWAWQ :.tde —— . m