— Ah! sade Paterne och darrade. — Sadan ni nu ser mig är jag död. — Ni! — Jag är denne Mauvepin hvars ande ni hörde samtala med kardinalen och hvilken Gud utergifvit sin kroppPaterne ryggade skillfvande af fasa tillbaka. Det vill säga, stammade han, att... ni är återuppständen från döden ... är det icke så? — Jo för en stund. — Och .. i hvilket ändamål? — iindamal att rädda konungen a Frankrike, svarade den okände, som i sjelfva verket ej var någon annan än Mauvepin. — Hvad menar ni? frågade Paterne som ej förstod. — Jag siger er att jag är ateruppständen i ändamål utt rädda konungen af Frankrike — Men .. hvilken konung? Konungen af Frankrike, pardien! — Men det finnes två sådana i detta ögonblick — Låt höra hvilka de äro? — Konung Henrik III att börja med. — Godt! — Och konung Carl X. Sannt, ja. — Nåväl! För hvilkendera har ni återuppstått? — För den tredje, svarade Mauvepin med köld och betraktade Paterne. — Den ... tredje... hvem är han? ... utbrast kapellanen förvirrad.