Göteborgsposten – 8 juni 1865, sida 2

— Sire, fortfor grefve de Cråvecocur, ett sista ord innan ers majestät befaller att jag skall straffas. — Tala, min herre. — Hans höghet hertigen af Guise, min herre, har skickat mig till ers majestät i egenskap af ambassadör. — Och hvad vågar han begära? — Fred, Sire. — IIertigen är mycket djerf, min herre. — Sire, svarade herr de Crtvecoeur med köld, hertigen är af en suverän familj och ännu är det ej så lång tid sedan de stora kronvasallerna höllo till och med konungen i schack. — Jag skall veta att underkufva rebellerna. — Jag tror att ers majestät skulle göra bättre i att lyssna till hertigens förslager. — Hvilka äro då dessa? — Hertigen skall ej återkomma till Paris. — Vidare? — Han skall bli qvar i Nancy, och herr de Mayennes armå skall vända sig mot Meurthe. — Hvad önskar hertigen i utbyte? — Att hans syster blir fri. — Och om jag vägrar ...? — Sire, sade grefven, om ni vigrar skall ers majestät träffas af den påfliga bannlysningsstrålen. Dessa ord kom konungen att helt och hållet förlora modet. — Min herre, sade han, stig till häst, låt någon af