llvarjehanda. Meverbeers Afrikanskan. För icke langesedan utsändes öfver hela verlden telegrammer, som förkunnade att Meyerbeers esterl opera Afsrikanskanandrligen blifvit uppförd i Paris och der gjort så stor lycka som man kunnat förutspå ett arbete af der snillrike kompositören till Hugenotternak och ÅProfeten och som dessutom varit så länge under behandling och emotsetts med så mycken längtan. Texten till denna opera är, ehuru en nyhet för publiken. likväl ingalunda ett nytt arbete. Dess författare är. som bekant, den berömde Seribe, som levererat texten vill vår tids mest omtyckta operor och den är ursprungligen skrisven allaredan 1838 och sedermeromarbetad 1854, från hvilken tid Meyerbeer syrselsatte sig med kompunerandet af musiken. Då de: måhända icke är omöjligt att denna nya tonskapelse. hvars uppförande i Paris betraktats som en epokgörande tilldragelse, äfven kan finna vägen till Sveriges lyriska scen, d. v. s. hufvudstadens, ty att uppsätta en sådan opera lärer väl ligga utom dir. Gaudeli förmåga, kan det tilläfventyzs roa våra läsare att erhalla en exposåt al librettön, hvilken vi derföre härnedan efter en utländsk journal ätergifva. Densamm: erbjuder enligt hånnar s omdöme 4 eller 5 situatione. som äro förberedda och framställda med den konstnärlighet, hvaraf Seribe i så rikt mått var i besittning. I första akten får man se konungens af Portugal nade-sal. Innan rådet anländer, anförtror den skör INz. don Diegos dotter. åt en förtrogen sina k leksqval. fon citerar en romans som Vasco de Gam: sön; under hennes balkong, dagen före sin afresa på den al Bartholomieus Diaz ledda expeditionen för upptäckande af land på andra sidan G öna Udden. Skall han månne snart återkomma, krönt med ära. och värdig att emottaga hennes hand? IIon erfar emellertid nu att hennes fader lofvat henne åt dor Pedro, presidenten i konungens råd. Radot samla sig emellertid för att öfverlagga om huruvida portugisiska regeringen skall utrusta en flotta för att efterspana Diaz, om hvars öde man sedan hans afresa svälvat i okunnighet. Just då anmäles det att en ung, rask osficer ensam sluppit undan den storm, son ödelagt expeditionens fartyg och att han anländt till Lissabon. Det är Vasco de Gama, som genast erhåller befallning att inställa sig inför Rå let. Han inställer sig och omtalar d2 närmare omständighe terna vid den katastrof som gjort ett streck i den djersve sjomannens stolta planer, just som han kommit i sigte al hafvets jätte, Gröna Udden. Men hvad denne store man icke kunnat uträtta, det är han. Vusco, säker om att kunna göra, om man endast anförtror honom ett skepp för att dermed omkringsegla den fruktade klippan, på andra sidan om hvilken tjusand: landsträckor och omätliga skatter kunna förvärfvar åt Portugal och dess handel. Till bevis på tillvaror af de obekanta länder, som han vill ätaga sig at uppsöka, öfverlemnar ban åt Rådet ett af honom sje! uppsatt memorandum och bestyrker de slutsatser till hvilka han deri kommit genom att lör Rådet framstå la tvenne slafvar, Selika och Nelusko, som har köpt på en afrikansk marknad och hvilkas drag och hudfärg uppenbarligen häntyda på ett från de öfrig asrikanarne nskiljaktigt ursprung och på tillvaron al en hitills okänd verldsdel. De båda slasvarne vägra med stollthet att gifva någon underrättelse om der land, som sett dem födas. Selika, som är drottnin öfver en stor 6 i indiska halvet, ville icke förråd. sitt folk. Rådet öfverlagger: det nekar Vasco det understöd som han begärt; hans planer äro vanvettiga. Då utbryter den unge krigarens harm; han beskyllar Rådet, som beherrskas af storinqvisitorns och biskoparnes politik, för att vanära Portugal och kranka dess intressen. Den djerfve. unge mannen dömmes för förnärmelser mot Rådet till fängelse för hfstiden och hans memorandum skall uppbrännas som en opadaktig och kättersk skrift. Men rådspresidenter don Pedro, som ensam hunnit genomögna dets mma. har derigenom kommit i besittning af Vascos hemlighet. I andra akten drömmer den unge sjömannen i ett af inqvisitionens fängelser om sina resor, om den lyckliga utgången af hans djerfva planer och om den ära han deraf skall skörda. Selika bygger vid hans förter, vakar äfven honom och vyssjar honom i sömn med en af sitt hemlands sånger. Nelusk icke varseblifver Selika vill begagna s sömn för att mörda honom; han hatar honom ick. bott dersöre att han är kristen utan en derföre att han är hans rival. Selika afväpnar sin medssang. och förebrår honom hans lömska planer. Da Va vaknat studerar han en karta öfver Afrika; och ut pekar på denna dep väg han skulle vilja taga för ati komma forvisåf tUrURtade Gröna Udden. Seclika rättar honom och visar nom en annan våg som med säkert skall föra honom till en mäktig ö som d