Göteborgsposten – 2 juni 1865, sida 2

Under de första tolf dagarne af Maj månad d. å. torglördes i Paris ej mindre än 1.070 vagnar med drifhusfrukter och 12, 805 vagnar med vegetabilier, hvaraf 1,301 med färsk potatis. Grodor, hvilka under en tid varit mindre efterfrågade, ha nu återigen kommit på modet; de bästa komma från Elsass, hvarifrån ofantliga korgar med dylika skickas på jernväg till Paris. I Italien kunna af en befolkning om 21,778,534 själar 3,884,245 personer läsa och skrifva, neml. 2,623,605 mån och 1,260,610 qvinnor; S93,588 kunna endast läsa (den större delen af dessa är qvinnor), återstoden, 7,889,238 män och 9,110,463 qvinnor, kan hvarken det ena eller andra. Högst i upplysning står Piemont, der af 1,000 personer 573 hvarken kunna läsa eller skrifva; lägst stå Basilicata, Calabrien, Sicilien och ön Sardinien, der mer än fo-delar af befolkningen saknar all boklig kunskap. I Lombardiet kunna 599 af 1,000, i Ligurien 708, i Toscana 778 och i Emilien 803 hvarken läsa eller skrifva. Af barn mellan 6 och 12 år gingo i provinsen Turin 69 pret i skolan, under det att i de sicilianska provinserna, Trapani, Noto, Palermo och Catanca ralativt endast 3, 5, 6 och 7 pret af barnen åtnjöto någon undervisning. At sastlandets provinser stod Basilicata på samma fot som Catanea. 1859 funnos i Neapel och på Sicilien 1.000 folkskolor med 20—25,000 barn; år 1863 6,842 med 181,113, deraf 5,665 i Neapel med 148,525 barn och 1,177 på Sicilien med 32,588. Inalles finnas i hela riket 19 universiteter, 87 lyceer, 250 gymnasier, 147 tekniska skolor, 21 statsskolor för gossar och 18 för flickor; slutligen finnas kommunalskolar i 7,290 kommuner med 21,000 lärare och lärarinnor. Inalles finnes det i Italien 7,721 kommuner, och 1863 funnos i dessa 23,324 folkskolor, hvilket är 1,971 flera än 1862. Är 1862 funnos endast skolor i 7,180 kommuner med 12,475 lärare och 6,631 lärarinnor. Dessutom förefunnos 1863 479 barnasyler (133 upprattades under årets lopp) och 3,576 af tonskolor. senare Post. Från Paris skritves, att prins Napoleon, enligt utsago från denne mycket nära stående personer, känt sig djupt gripen af kejsarens tillrättavisande skritvelse. Det säges, att prinsen vill föra sin gemål till Florens och för egen del företaga en lång resa till Orienten. Prinsen har gjort kejsarinnan ett besök och dervid ej låtit det saknas förebråelser. Han sade till henne bl. a, att hon låter sig bedragas af dynastiens motståndare och påtager sig ett stort ansvar. Kejsarinnan förklarade, att hon ej omottager hans afskedsansökan, innan hon inhemtat kejsarens mening. Hon bad honom äfven, att han icke skulle låta trycka sitt tal som broschyr; men prinsen genmälte härtill, att han i hvarje fall skall låta talet utkomma i bokform; om regeringen behagar, kan hon ju låta rättsligt förfölja honom derför. Prinsen har tillsvidare begifvit sig till Pranzin. Det tyckes som att inom diplomatiska kåren steg tagits, för att visa priusen kårens missnöje, ehuru demonstrationen strandade mot den engelske gevandten lord Cowleys motstånd. Israeliterna i Algier hafva till kejsaren öfverlemnat en adress, hvari de begära att bli behandlade som franska undersåter. Det tros, att framställningen skall vinna bifall. Regeringen skall för byggnader och anläggningar i Algier af lagstiftande kåren begåra 100 millioner. Till Paris har anländt kejsar Maximilians af Mexico kabinettschef med ett vigtigt uppdrag till franska regeringen. En wienertidning låter förstå, att det väl är möjligt, att kejsar Maximilian snart kan återväntas till Europa (7). Synnerligt vigtig är underrättelsen från England, att lord Palmerston inom underhuset förklarat, det senaste depeschen från Washington förnyar de gamla anspråken på ersättning för den skada, som den i England byggda sydkaparen Alabama vållat nordamerikanska privatfartyg. Det är med någon spänning vi ha attafvakta vidare underrättelser angående denna sak, Skall Engiand krypa till korset och ingå på Amerikas anspråk? Det är väl föga troligt. Men om det vägrar — hvad då? Skulle det verkligen vara möjligt, att en allvarsam brytning mellan Amerika och England hotar att uppstå ? Från Amerika skritves, att Jefferson Davis, Alexander Stephens (Davis statssekreterare) och flera andra at de gripna ledarne af Sydstatsupproret blifvit internerade uti kasematterna i Fort Monroe. En af de få med trupper ännu försedda sydgeneralerna, general Magruder i Texas, har beslutat fortsätta kampen mot Norden — en naturl. i längden betydelselös kamp, Annu d. 20 Maj berättades j Nauw Var