för att få ligga i Louvren öfver natten, ett palats der jag alltid halt trakigt. — Ers majestät kan väl emellertid ej ha för afsigt att tillbringa natten på Saint-Denisslätten? — Nej. Jag begifver mig till Saint-Cloud. — Aha! utbrast Joyeuse. . — Derifrån skall jag affärda en kurir till herr de Montmorency, som har en armåkär i Mantes, och beordra honom att förena sig med oss för att belägra Louvren. — Men, Sire, under denna tid skola guiserna taga Louvren. — Det är ingalunda säkert ... Crillon är en skicklig och tapper befälhafvare. — oOch återstoden af schweitzarne skall bli nedgjord af folket. — Det är just derför, sade Henrik leende, som jag är så mycket mer rädd om dem jag har med mig. — Sålunda, mumlade Joyouse, skola vi draga oss tillbaka för detta pack! — Men de skola dyrt få betala det, var lugn derför! Konungen lät blåsa till reträtt. Om enkedrottningen varit tillstädes, skulle han kanhända ännu tvekat och afstätt från denna nesliga reträtt, men han hade lemnat Catharina af Medicis efter, så angelägen var han vid afresan från Saint-Denis att tukta parisarne. Då den kungliga eskorten hunnit till Paris murar, hade Catharina knappt hunnit passera höjderna vid Montmartre, Under det konungen och hans följe voro på väg till