Göteborgsposten – 19 maj 1865, sida 1

— Ack ja! han är ju drottning Margarethas bror. Bara det är ett tillräckligt skäl. — Jag förstår alltför väl, men ... — Och om hertigen lyckas taga Louvren, skall han bli konung ... — För tjugofyra timmar, kanhända. — Hvem vet? — Du rigtigt längtar efter att få slåss, tror jag? — På min ära! ja ... — Nåväl! gå och tag reda på våra gascognare. — Det behöfs ej, de vänta signalen. — Hvar äro de? — Kringspridda bland folket på alla gator i grannskapet ... Alla ha de ögonen fästade på taket. — Nå gör då din signal ... Noö drog upp ur fickan en blå näsduk som han fästade vid spetsen af sin värja. Men då han skulle höja denna hemlighetsfulla fana höll Henrik honom tillbaka. — Hvad är det mera? utbrast Noö. — Se, svarade konungen af Navarra i det han sträckte ut handen mot Louvren. Louvrens kanoner hade trakterat folket med en sådan mängd drufbagel att det tyckte sig ha fått nog, ryggade tillbaka och öfvergaf barrikaden. Förgäfves uppmuntrade hertigen af Guise borgrarne att hålla sig, de aktade ej härpå. — Jag tror, sade Henrik, att vi ej behöfva intervenera; jag har haft för hög tanka om dessa borgare. Men knappt hade Henrik yttrat detta förrän en trupp