Göteborgsposten – 17 maj 1865, sida 1

Öfrenbachs Sköna Ilelena. Denna fsenbachs så omtalade operett, har, såsom vi törut berättat, upptagits på Södra teatern hvilken säledes sätt törsteg framför Kongl: dram. teatern, der denna operett ock kommer att gifvas. Dagens Nyheter omtalar deg forsta uppförande å Södra teatern sålunda: Den sköna Helena, opera-buffa i 3 akter af H. Meilhac och L. Halcvy, med musik af J. Offenbach, se der Södra teaterus senaste nyhet! Hr Ernst Wallmark, som för närvarande vistas i Paris, har öfversatt och bearbetat stycket, så att det framträder för Stockholms publik med en slöja öfver de nakna behag, som tjusat den parisiska teaterpubliken. Men för att icke helt och hållet undanhålla oss skönhetens skatter, har hr Wallmark gjort slöjan så genomskinlig som möjligt, och det eteriska omholjet tjenar mera till att gifva en retande än en blygsam färgton åt det hela Som vi veta af grekiska mytologien, tilldömde Paris, konung Priami son, skönhetspriset åt gudinnan Venus, som till belöning derför lofvade honom, att han skulle bli älskad al den skönaste qvinna på jorden, hvilket löfte gick i fullbordan, då Paris vann den sköna Helenas kärlek. Det är på detta ämne operettens text grundar sig. Paris kommer som herde till Sparta, för att se den sköna IIelena och han anmäler sig hos Stor-Auguren Calchas, försedd med ett kommendationsbref från Venus. Calchas presenterar Paris för Helena, som vid första ögonkastet börjar att brinna af kärlek för den sköne herden. Vid samma tidpunkt en fest i Sparta, en fest der Greklands konungar och folk täfla om snillets pris. Prisuppgifterna äro tre: att gissa en charad, att tyda