DO 24 gästers förvåning och beundran. Senare Post. I England har uppstått stark ovilja emot påfven, derför att denne i ledigheten efter afl kardinal Wiseman till katolska kyrkans öf sverhufvud i Storbritannien utnämnt d:r Manning, hvilken är extrem, dertill omvänd pro. testant och brinnande i sitt religiösa nit, så att han, säger Times, är synnerligen bekant med en erkebiskops pligter in partibus insi delium. Derjemte skall han ha visat sig I mycket verksam med protestanters omvän delse till katolicismen, liksom han strängt håller på iden auktoritet, som kyrkan genom I gudomlig institution eger öfver individers och nationers sinnen. Allt egenskaper hvilka visserligen kunna slå an och behaga i Rom men måste göra den nye ötverbiskopen till föremål för misstro och ovilja af den stora engelska allmänheten, hvilken i likhet med majoriteten inom nästan alla andra folk i våra dagar minst af allt är hugad att erkänna kyrskans högsta myndighet. Timestillägger: Den politik, som betecknas af en sådan utnamning är naturligtvis aggressiv. Doctor Manning skall väntas rättvisa siu upphöjelse derigenom att han, drifver allt längre fram utvecklin. Å vontoljcjsmens återupplif vande i Eugland. Det karakteristiska i uvua ker. supplifvande är icke så mycket klostrens ökande som mera den allmänna uppväxten af nya byggnader, institutioner, ordnar och brödraskap. Goda protestanter undra med skäl öfver, hvarifrän alla benningarne komma för understödjandet af denna stora organisation och glömma stundom, att den inre styrkan hos en sådan institution som den romerska kyrkan icke bör mätas efter dess yttre uppträdande. Vore det annorlunda, skulle vår sak redan vara förtviflad. Om vi genomse Katolska Kalendern, finna vi att i de britiska domänerna, tagna i deras helhet, den romerska hierarkien öfverstiger i antal vår egen. En erkebiskop och 16 biskopar i England, 4 biskopar i Skotland och 24 biskopar på Irland, samt 6 erkebiskopar och 53 biskopar i kolonierna, göra en totalsumma af 108 romersk-katolska prelater. Det vill synas som att det finnes omkring 1,100 romersk-katolska kyrkor i Storbritannien, 60 manliga sällskaper, 192 kloster, 13 skolor och 47 andra uppfostringsinrättningar. Kongressen i Mecheln underrattades, att den romerskkatolska ritualen blir med hvarje dag mera fullständig i England, att alltmera lysande kyrkor växa upp, att religiösa ordnar efter romerskt mönster spridas inom den anglikanska kyrkan, att anglikanismen allimera försvagas, att dess biskopar redan äro föraktade och att nationen är fullt mogen för omvändelse. Blott en allvarlig svårighet tyckes hindra denna önskliga omvändelse, och den är engelsmännens oöfvervinnerliga afsky för påfven. Times slutar, att då påfven är hörnstenen för den romersk-katolska religionen, är det väl ej så farligt med engelsmännens sympatier för denna, isynnerhet som det verldsliga påfvedömet står i kamp mot hela tidsanden, hvarföre väl presternas och institutionernas antal kan ökas, utan att dock allmänheten håller jemna steg dermed. Den nye erkebiskopen skall således med all sin ifver ej bli farlig, ehuru man ej kan undgå att se påfvens goda vilja i hans utnämning. Prinsen af Wales öppnade d. 9 d:s den internatonela utställningen i Dublin i närvaro af c:a 10,000 personer. Vid prinsens ankomst till den praktfulla utställningsbyggnaden uppspelte en orkester af nära 1,000 mucici folksången, hvarefter prinsen högtidligt förklarade utställningen öppnad. På aftonen bevistade-prinsen i Mansion House en af lordmayorn gifven lysande bal. Korrespondenter från Amerika förklara med en märklig enstämmighet, att Sherman, om man än icke kan tillvita honom förräderi, dock med sin roll som fredsstittare i konventionen med sydgeneralen Johnstone spekulerade på presidentskapet och naturl. på de reaktionära partiernas röster. Hvad som il Shermans förfarande förefaller synnerligt eget, ir den omständigheten att han för sin arm inder tvenne dagar hemlighållit underrättelsen mm Lincolns mord. Booths anförvandter hafva hos regeringen ramställt begäran om erhållande af mördarens tropp; men denna begäran blef vägrad, och roppen har i hemlighet begrafvits. I Richmond Whig af d. 25 april berät-j! er, att presidenten Davis och medlemmarne i f hans kabinett med en eskort af 2,000 man . 14 april lemnat Greenshore i Nord-Carolina å väg ull Columbia, via Ashborough och Cheaw. Från Columbia skulle de bege sig veterut genom Georgien och Alabama till Misissippi. r