Göteborgsposten – 8 maj 1865, sida 2

Ehuru hertigen af Anjou, konung af Polen, var frånvarande från Paris under brodren, konung Carl IX:s tid, hade han likväl efter sitt uppstigande pu franska thronen hört omtalas hufvudtilldragelserna som föregått konungens af Navarra giftermål med prinsessan Margaretha af Frankrike. Bland dessa tilldragelser voro enkedrottning Catharinas hat till det bourbonska huset och drottning Johannas död de ej minst vigtiga. Henrik III visste således att Catharina af Medicis hade djupt afskytt denne lille prins i grofva stöflor och vadmalsjacka som en morgon kommit till franska hofvet för att plåga florentinaren Rend och begabba henne, Frankrikes enkedrottning och i verkligheten den som höll regeringstyglarne i sina händer. Hvad hade blifvit af Rend? Verlden trodde honom vara död. Men hvad man ej trodde kunna dö ut var enkedrottning Catharinas hat mot Henrik af Bourbon. Henrik III blef alltså i högsta grad förvånad då han fick se dessa båda inträda vid hvarandras sida och hållande hvarandra vid handen. Liksom om enkedrottningen anat denna förvåning skyndade hon att säga: — Sire, konungen af Navarra och jag äro vänner. — Vänner! utropade konungen. Han betraktade dem på ett sätt som tycktes säga: hvem af er två bedrager och förråder den andra? — Vi äro vävner, upprepade enkedrottningen och jag skall förklara er hvarföre.