Göteborgsposten – 3 maj 1865, sida 1

——————— — ———— Carl Johans församlings hrr sullmäk tige sammanträdde igår å vanligt ställe kl. e. m. Första punkten å föredragningslista utgjordes af frågan om bestämmandet af brän vinsminuteringsoch utskänknings-ställenas an tal samt reglerandet af spirituosaförsäljninge för kommande året inom församlingen. Full mäktige beslutade att bibehålla samma anta som förlidet år, således 15 minuterings-ocl 12 utskänknings-ställen. Minimiqvantiteten fö de förra bestämdes till 800 och för de senarc till 3,500 kannor höjdt från 3,000 kannor) Kapten Gerle gjorde, såsom ombud för hrr D Carnegie C:o, stadsfullmäktige uppmärksam ma derpå, att tvenne utskänkningsställen re dan funnes i närheten al bemälde bolags soc kerbruk, och hemställde om ej, för att före komma det flera der skulle uppstå, ett viss minimiafstånd mellan utskaningsställena kund bestämmas. Utan att yttra sig häröfver be slöto fullmäktige att framställningen skulle in flyta i protokollet. — Förre orgelnisten Lin dells förslag, att intet utskänkningsställe skull tå finnas inom nya delen af 6:te roten, der s. k. Ahlbostaden, bifölls. — Åt kommunal nämnden uppdrogs att ordna och bestämm: ang. de blifvande utskänkningsställena. I afseende på exekutor Kullbergs ansö kan om förhöjda lönevilkor beslöts att remit tera frågan till kommunalnämnden, som borde inkomma med yttrande om densamma. Till ombud för inom kommunen boende delegare i städernas allmänna försäkringsverk för lösegendom vid bolagsstämma i Jönköping utsågs rektor C. F. Winkrans (förut vald jem väl som revisor). Från Lysekil skrifver Red:s korresp. d 29 sistl. April: Den dykeriapparat, som blifvi härifrån beställd i Danmark, har nu hitkommit. Om väderleken blir gynnande, skall: nästa vecka börjas med afriggningen af de under vatten stående tartygen, engelska skep pet Mary Davidson och danske skonerten Ve sta, för att derefter söka tå tartygen upp lyftade. Presidenten Andrew Johnson. On den nye amerikanske presidentens tidigare lil lemnar en korresp. till-ÖIndependence Belge följande detaljer: Andrew Johnson är född i Raleigh i Nord-Carolina d. 29 dec. 1808. Han förlorade sin far då har var fyra år gammal. Vid tio års ålder sattes han lära hos en skräddare, i hvars verkstad han arbetade i sju år. Sedan han slutat sin lärlingstid, begaf har sig till Laurens Courthouse i Syd-Carolina, der har arbetade som skräddaregesäll i två år. Derpå uppe höll han sig i flera andra städer och nedsatte sig slutligen i köpingen Greenville i Tennessee, der har gifte sig. Det var hans hustru, som lärde honom at räkna och i öfrigt drog omsorg om hans undervisning; ty före den tiden kunde han knappast läsa År 1828 tillu adde ban för första gången en allmän befattning, i det han valdes till alderman i Greenville, och de tvenne följande åren återvaldes han till denna befattning. Sedan dess har han lifligt deltagit i de allmänna angelägenheterna; år 1843 sändes han till kongressen i Washington, der han hade säte tills 1853, och under detta senare år valdes han efter en häftig kamp till guvernör i Tennessee. Sedan han för andra gången beklädt d.nna post, som han frånträdde 1857, valdes han till medlem af senaten i Washington. Att Johnson hösten 1864 valdes till v. president, derlör hade han förnämligast att tacka den ifver, hvarmed han åtagit sig Nordens sak i Tennessee, hvilken stat i början lutade åt Södern, men till stor del genom hans sträfvanden återfördes till unionen. . Uti ett i Amerika utgifvet konversationslexikon berättttas dock hans letnadsomständigheter sålunda: Andrew Johnson är född i Raleigh, i Nord-Carolina, d. 28 dec. 1808. Vid 4 års ålder förlorade han sin far, som ville rädda en person från att drukna och dervid omkom med lifvet. Vid 10 års ålder kom han i lära hos en skräddare i sin födelsestad och qvarblef hos honom i 7 år. Hans mor var för fattig, för att bekosta något på hans uppfostran, och han har under hela sitt lif aldrig varit i skola, men under det han var i lära, beslöt han att undervisa sig sjelf. En gentleman från Raleigh brukade göra besöka i verkstaden och föreläsa för folket under arbetet. Han föreläste förträffligt, och hans älsklingsbok var en samling tal, för det mesta tal af britiska statsmän. Johnson fann intresse derför, och hos honom vaknade äregirigheten att kunna likna föreläsaren och göra sig bekant med nämnde tal. Utan lärare, endast med tillbjelp af några vinkar från kamraterna, skaffade han sig kunskap om allmänna alfabetet och bad derefter gentlemannen låna honom den bok, ur ——--— ÖÄÖ— ——--——————---—-( 7 rb 2 Xbefaller det. Då de gardister s: ens vilja, svarade herr skotten, klättrade de 6