Göteborgsposten – 1 maj 1865, sida 2

Article Image
tillflykt i den franska hufvudstaden. Senare Post. Vi ha på ett annat ställe meddelat de senast ingångna underrättelserna från Amerika om de vigtiga tilldragelserna derstädes. Mordet på Lincoln egde rum d. 14 april och dagen förut, eller d. 13:de, skulle i Charleston firas en sest, hvilken öfver hela Nordstaterna väckt stor uppmärksamhet och rönt allmänt gillande. Lincoln hade neml. bestämt, att general Anderson, den forne kommendanten å Fort Sumter, skulle nämnde dag hissa densamma unionsflagga, som han d. 13 April 1861 nödsakades stryka. För detta ändamål afgingo d. 9 april från New-York till Charleston tvenne skepp, tätt besatta med passagerare, bestående af republikens anseddaste embetsmän, många generaler, guvernörer från de särskilda staterna o. s. v. Den bekante abolitionistiske presten II. W. Beecher srån Brooklyn skulle hålla testtalet. Lloyd Garrison hade likaledes inbjudits till festen som representant för de nyengelska abolitionisterna. Det är ej mer än fem år sedan man i Charleston satte ett pris af 10,000 dollars på Garrisons och andra abolitionisters hufvud, och festen bar sålunda i mer än ett hänseende vittne om det kolossala omslag, som vändt upp och ned på politiken i Amerika och efter en het kamp lagt makten i Nordens händer. Således svajade d. 13 april åter stjornbaneret stolt öfver Fort Sumter, der det först föld, och dagen efter flaggado fästet redan på half stång. . Preussen skall verkligen hafva föreslagit Österrike, att hertigdömenas ständer måtte sammankallas, för att höras i en del trågor. Österrike har ingått på detta förslag, men begär, att icke allenast finansiela, utan äfven statsrättsliga angelägenheter skola föreläggas ständerna. — Det är sannolikt för mötande af sålunda uppstående eventualiteter som de danskt sinnade medlemmarne af den slesvigska ständerförsamlingen haft ett sammanträde i Flensborg, för att öfverenskomma om hvilken hållning de skola intaga. . Konungen af Preussen och kejsaren af Österrike ha för afsigt att hålla en sammankomst i Carlsbad. Den preussiska deputerade kammarens marinutskott höll d. 24 april ett sammanträde, dervid man likväl icke närmare sysselsatte sig med regeringens förslag, utan inskränkte sig till allmänna betraktelser. Bismarck hade underrättat utskottet om, att han icke kund3 infinna sig. D. 26 april sammanträdde utskottet åter, och Bismarck, som denna gång var tillstädes, yttrade bl. a.: Det är alldeles nödvändigt för Preussen att komma i besittning af hielersjorden; regeringen har trädt i underhandling derom med Österrike och hoppas, att hon skall lyckas erhålla Kielerfjorden till örlogshamn för den preussiska flottan jemte den tyska. Om landtdagen icke beviljar de nödiga omkostnaderna, är Kielerfjorden en värdelös besittning. Regeringen måste ha kunskap om, huruvida hon i denna sak understödjes af landets representation, emedan det är hennes afsigt att göra erhållandet af Kielerfjorden till basis för hvarje öfverenskommelse, af hvad natur den än må bli. På en gjord interpellation genmälte Bismarck, attregeringen fasthåller vid den preussiska slottstationens förläggande till Kiel, och att hon icke af någon invänning skall förmås att vackla i sin föresats. Preussen skall likväl icke heller bryta mot någon folkrättslig förpligtelse. På en af Virchow gjord förfrågan ang. ryktet om ersättning åt Österrike i ett påtänkt områdesafträdande, svarade Bismarck: Regeringen har hvarken sjelf gjort eller mottagit förslag i denna riktning, hvarigenom preussiska undersåters rättigheter skulle bli kränkta eller den preussiska statens öde under längre tid utsättas för oberäkneliga inflytanden. Englands finansminister, Gladstone, har framlagt sin finansberättelse, enl. hvilken öfverskottet under sista finansåret utgör 3,851,000 p. sterl. Budgeten utvisar ett öfverskott för det kommande finansäret af 4,031,000 p. sterl. Han föreslår derföre thetullens nedsättande till 6 d. pr skålp., och att man skall minska inkomstskatten, assuranspoliceafgiften samt stämpelafgiften. Konungens af Belgien tillstånd är nu bättre; dock hyser man ej stora förhoppningar om en varaktig bättring. Från Spanien väntas allmänt oroande un

1 maj 1865, sida 2

Thumbnail