Göteborgsposten – 28 april 1865, sida 2

—— — ————— trädet i hvilket han lemnat den som han sade var Fohungens vän. Men ingen syntes till. Mauvepin stirrade åt alla håll men förgäfves. Han blef snart öfvertygad om att konungens vän lemnat sin observationsplats. — Hvar var han? Mauve in tänkte till en början på att söka honom och tillochmed intränga i huset, men då hörde han hertigglunans röst yttra: — Mina herrar, eftersom allt är i ordning, så låtom oss åtskiljas, och må en hvar i morgon afton vara på sin post. — Det är det vi skola se! mumlade Mauvepin. I somma ögonblick sprang han till porten som blott igenhölls af en jernbom. Sedan denna blifvit upplyftad, öppnades porten mycket lätt, och Mauvepin ropade nu: — IIitåt! vid detta utrop inträngde herr de Crillon och hans solk på gärden. I samma ögonblick förmärkte man stor rörelse i den sal, hvarest konspiratörerna voro församlade, och en af dem sprarg till fönstret yttrande: — Hvem är då der? Det var de Rochibond som framställde denna fråga. Crillon svarade helt enkelt: — Konungens folk. Och sedan han befallt att porten skulle tillstängas, lät han folket blotta värjorna.