Salomos Ordspråksboks 19, 17. Att fattigdomen är en tung börda kännes bäst af dem, som tryckas deraf och inses lätt af dem, som se nödens bleklagda offer och höra de suckar den framprässar ur bekymrade bröst. Det är svårt för den ensamma, som saknar kläder och föda, svårast för en omhjertad moder, som saknar allt som kan förljufva jordelifvet för henne sjelf och en skara små värnlösa barn. Förtvislan klappar ofta på dörren och vill bryta sig ini det krossade hjertat, när hon hör sina halsnakna barn ropa efter bröd, som icke finnes i det glädjetomma rummet. Det är endast hoppet till de faderslösas Fader i himlen och till barmhertiga medmenniskor på jorden, som gifver henne kraft att stånga denne våldsgäst ute ifrån hennes inre. En sådan moder, som för ett par månader sedan blef enka, anropar i den Allgodes namn bättre lottade medmenniskor om under stöd för sig och sina fyra små barn. Maken och f dern, som varit tjensteman, stupade oförmodadt för dodens lia vid ett ar sina barns likkista. Han var visserligen i sin senaste lifstid ett ringa och bräckligt stöd för de sina, men äfven det svagaste stöd är bättre än intet. I det torftiga hem han här lemnat, finnes ingenting annat än nöd, bekymmer och tårar. Ädle, medlidsamme och barmhertige välgörare, som så ofta anlitens, tröttnen icke att förbarma Er öfver nödens barn, som taga Eder hjelpsamhet i anspråk. Det bibelställe, som står tecknadt öfver denna bön, är en säker och vederhäftig borgen för, avt Eder barmhertighet och kärlek icke skola sakna sin lön. De gåfvor, som lemnas, har Vinhandl. Claös Ahlgren godhetsfullt lofvat emottaga och redovisa. — Svenska Psalmboken N:o 405, 3 v. ANSER KäR or AA