Göteborgsposten – 26 april 1865, sida 2

— Om förlåtelse ... den som lyssnat skulle sedan omtala hvad han hört för den andre. — Nå men hvad skulle denne senare göra under tiden? — Han skulle begifva sig till Louvren och begära att få tala med konungen. — Mycket bra. Och han skulle berätta hvad som tilldrager sig här, är det icke så? — Alideles, herr Mauvepin. — och från Louvren skulle han taga med sig tillbaka hit herr de Crillon tillika med hundra man af gardet? fortfor Mauvepin. — Jag hör att ni förstår mig ... — Sedan, tillade Mauvepin, skulle man omringa herr de Rochibonds hus och på samma gång arrestera de sexton borgrarne, hertiginnan af Montpensier och herr de Guise. — Ni är en man med förstånd, herr Mauvepin. — Ni är mycket god, min herre? — Sålunda under det jag håller god utkik, springer ni så fort ni kan till Louvren. — Aha! är det jag som skall begifva mig dit? — Naturligtvis! jag är ej så förtrogen med konungen, jag, som ni, och det skulle åtgå mycken tid för mig att vinna inträde hos honom. — Tillhör ni då ej hofvet, min herre? — Nej, svarade den okände, jag är från provinsen. — Ja-så, ni blir qvar här, säger ni, under det jag begifver mig till Louvren? — Ja.