Göteborgsposten – 15 april 1865, sida 2

Från Utlandet. De ofsiciela ryska tidningarne förneka på det ifrigaste, att det råder någon verklig farsot? Ryssland; men man är van vid att få föga uppbyggelse af de ryska dementierna och derföre tror ingen på dem. Äfven inom Englands underhus har frågan förevarit. På gjord interpellation har derstädes regeringsledamoten sir G. Grey svarat, att läkare afsändts från England till Petersburg, för att der undersöka och pröfva den rådande epidemien, och att tulltjenstemännen i de britiska hamnarne erhållit sträng tillsägelse att utöfva den största vaksamhet vid undersökningen af från Östersjön (således äfven från svenska hamnar) kommande fartyg. Engelske konsuln i Warschau har inrapporterat, att några fall af typhus vissorligen inträffat derstädes, men att de ej ha någon epidemisk karakter. Konsuln i Königsberg har meddelat, att ingen epidemisk sjukdom råder derstädes, och konsuln i Memel säger detsamma, tilläggande att symptomer till den ifrågavarande sjukdomen ej heller visat sig i de närgränsande ryska provinserna. I Stettin råder icke heller någon epidemi. Det vill således synas som att fartyg, kommande till England från Östersjön, ej skola behöfva undergå karantän, utan endast sträng visitation. I Frankrike deremot skola alla från Ryssland kommande fartyg — så berättas det åtminstone — undergå karantän i Dänkirque. Afven i Preussen börjar man visa sig orolig, och i Berlin gå de vidunderligaste rykten om farsoten. Den bekante engelske läkaren Charles Murchison har till Times insändt en uppsats i ämnet. Han säger deri, att sebris rocurrens — den sjukdom som man antager rasa i Petersburg — i och för sig visserligen har den karakteren att gå som epidemi, men sällan medför en dödlighet af mer än 3 prct. Den brukar deremot ottast åtföljas af epidemier af vanlig typhus, i hvilka medeltalet af dödligheten är nära 20 pret. Han säger vidare, att det är ett egendomligt drag hos febris recurrens, att den härjar i stora epidemier och sedan alldeles försvinner för åratal. År 1851 inträffade på Feberhospitalet i London flera fall af denna sjukdom, än af någon annan feber, men under nära 10 år har dock intet fall förmärkts. Mellantiderna mellan några af epidemierna af nämnde feber ha varit så långa, att derunder en ny generation af läkare kunnat uppstå, som ej haft någon erfarenhet om sjukdomen och derföre vid dennas inträffande ansett den vara en ny sjukdom. Så skedde i Skotland 1843, och detsamma är nu fallet med den ryska epidemien. — Murchison säger, att sjukdomen, då den uppträdt i England, alltid inskränkt sig till de fattigaste klasserna. Han tillägger till sist, att den engelska allmänheten ej behöfver hysa någon synnerlig fruktan för epidemiens införande från Ryssland, ty den våldsammaste af de båda sjukdomar, hvaraf den utgöres, nemligen den vanliga typhus, förefinnes redan i England och har under de tre sista åren rasat med sällsynt häftighet bland de fattiga klasserna i London. Emellertid skynda sig nu de resp. euroveiska regeringarne ifrigt att skicka läkare till Ryssland, för att der studera sjukdomen och söka taga reda på preventiva medel deremot. Den i Frankrike cirkulerande petition, som begär jesuiternas utvisande ur landet, fylles med massor af underskrifter, för att till senaten inlemnas. Petitionärerna ställa sig på moralens och den allmänna ordningens grundval. Efter det petitionen belyst frågan från legislativ ståndpunkt, slutar den med orden: A andra sidan drifva jesuiterna med en för bandtverkarnes familjer oroande framgång yrket att af ännu lefvande personer tillisma sig arfsförfoganden, så att vi i Frankrike nästan ha skådespelet af ett sällskap, hvilket skadar såväl staten som den enskilde, är fientligt emot våra institutioner och farligt genom sina läror, och hvilket, förbjudet af våra lagar, tolerares och tillväxer, tack vare förvaltningens tålmodighet. Englands pansarflotta väntas till Cherbourg och Brest. Industripalaltset för 1867 års utställning skall uppföras på Marsfältet. Det skall bli 4 ggr större, än industripalatset å Champs Elysdes. Byggnadskostnaderna uppgå till 12 millioner fres. D. 7 d:s höll kejsaren på Tuileriegården en revy. Bland de tillstädes varande trupperna befann sig äfven 27:de linieregementet, hvilket som bekant utmärkte sig vid intagandet af Malakowtornet, der det förlorade 1,100 man. Kejsarinnan Eugenie skulle i denna vecka besöka kyrkan Notre-Dame, för att der egna relikerna af Ludvig den helige sin hyllning. De bruka nemligen under påskveckan utställas till de troendes dyrkan. Den höga damen skrifver verkligen på Maria Antoinettes historia och understödjes i detta arbete APR a ff AAAAA. 3