Göteborgsposten – 15 april 1865, sida 1

Göteborg d. 15 April 1865. IIrr stadsfullmäktige sammanträdde i förgår kl. 10 f. m. Till en början hölls hos fullmäktige allmänt sammanträde med deltagarne i pensionsinrättningen för ålderstigna eller sjukliga tjenstehjon, hvarvid revisionsberättelsen upplästes. Full och tacksam decharge lemnades inrättningens styrelse. Till revisorssuppleanter utsågos hrr C. O. Kjellberg och C. E. Billqvist. Första ärendet på föredragningslistan utgjordes at drätselkammarens hemställan i anledning at f. d. handl. N. Widlunds anmälan om försäljning af landeriet Redborget. Såsom läsaren torde erinra sig, väcktes at hr O. Ekman vid ett föregående sammanträde förslag om att nu inlösa detta landeri. Drätselkammarens yttrade hade infordrats, och hade detta nu inkommit. Det var afstyrkande, bland annat på grund at dess närbelägenhet till kyrkogården. Drätselkammaren hade dock föreslagit en undersökning, dels om grundlegan för landeriet vore tillräckligt hög och dels om ej plats för kyrka derstädes skulle kunna beredas. Hr O. Ekman framhöll önskligheten af att de arbetare, som nu byggt på hyrda tomter å detta landeri, skulle, derigenom att staden inlöste detsamma, kunna få fast besittningsrätt till desamma. Det förhållande som nu eger rum verkar demoraliserande. I kommunens intresse måste det dessutom ligga att göra sina arbetande medlemmar så oberoende som möjligt. Staden skulle dessutom genom landeriets inlösande icke göra någon förlust eller åtminstone högst obetydlig. Platsen vore dessutom lämplig för uppförande af arbetarebostäder. Hr J. J. Ekman motsatte sig förslaget, dels på grund deraf det ej vore fördelaktigt för staden att ega jord, dels emedan de personer som bebyggt tomter å andra landerier skulle kunna anse sig ega rätt till samma åtgärd å stadens sida. Dessutom ha de som byggt hus på ifrågavarande landeris egor gjort det på spekulation. Hr Berger ansåg ej staden vara skyldig att afhjelpa de personers fauter, hvilka byggt på dessa tomter, från hvilka de när som helst kunde förjagas. Platsen vore dessutom för långt aflägsen från den egentliga rörelsens medelpunkt, noml. hamnen. Föreslog återremiss till drätselkammaren för att få utrönt i hvad mån det skulle vara förlustbringande att tilllösa sig landeriet. Hr Philipsson fann att staden, om den så funne fördelaktigt, borde tillösa sig landerierna, då dessa nu