ST kåcksagelseaqgress tull konungen med anledning af handelsoch sjöfartstraktaten med Frankrike. Från Utlandet. t Frankrikes solk är nu definitivt vunnet för de ider Richard Cobden representerade, och denna revolution, som innebär det fria tsutbytet mellan folken, är en af de välsignelÅserikaste. Kejsar Napoleon har genom ett dekret befallt, att Cobaens byst skall uppstälslas i museet i Versailles. Alexander v. Humboldt har hittills varit den enda utlänning, åt hvars byst en hedersplats förunnats i Ver-Jsailles museum. Samtidigt har i Frankrike -Jöppnats en subskription för uppförande af en , offentlig staty åt den store britten. Detta Iprisande af en utlänning är ett nästan nytt, men vackert drag hos fransmännen och skall troligen ytterligare närma Frankrike och England till hvarandra. r I lagstiftande kåren har det ovanliga fall föe rekommit, att regeringens ombud i en fråga stred Isida vid sida med oppositionen mot majoriteten, fJsom föreslagit, att en far må åter få fria hän3 der i hänsyn till sina testamentariska förfoilganden, hvilket skulle vara detsamma som att 3äterställa förstfödslorätten. Oppositionsmännen Guroult och Marie gingo så skarpt åt sina . motståndare, att af förslagets 56 undertecknare tillochmed en del gick öfver till dem, hvarföre det äfven föll. Följande epigram om oppositionen tillägges kejsaren: Ces messieurs de Yopposition Ise grisent avec du vin et ils demandent de Peau de vie. Ryktet bibehåller sig, att Benedetti skall bli utrikesmnister och Rouland kultusminister De ha väckt sensation hos ultramontanerna i lagstiftande kåren, hvarföre dessa skola ansstränga sina krafter, för att få det förslag antaget, som begär påtvons upprätthållande i Rom. Deras afsigt är, att dermed protestera mot tendensen i dessa utnämningar. Camille Doucet, den dramatiske skriftställaren, och Pråvost-Paradol. den bekante, spirituelle journalisten, ha utnämnts till medlemmar af franska akademien. Jules Janin har således åter fallit igenom. Om kejsarens kandidatur nämnes nu intet. Ofvanpå triumfbågen vid Barriere de VEtoile skall anbringas en örn, som skall väga 45,000 kilogrammer. D. 3 d:s blef vid dagens inbrott fadermördaren Requille afrättad i Blois. Han hade på rackarekärran förts till afrättsplatsen. Enligt det i Frankrike rådande bruket med fadermördare, hade man inhöljt hans hufvud i en svart slöja. Han visade sig mycket ångerfull och var halfdöd, då man lade hufvudet ned på schavotten. I Montpellier har en sextonårig jurist, Emanuel de Ricard, aflagt advokatseden. Han hade redan vid tolf års ålder tagit abiturieexamen. Enligt uppgifter trån Italien har den i Nizza sängliggando ryske storfursten tronföljarens helsotillstånd förvärrats. På Sicilien ha röfvarena firat konungens af Italien födelsedag, d. 14 mars, med ett storartadt röfvaretåg, hvari de likväl afbrötos genom anryckande gensdarmer. Äfven de bourbonister, som ej äro röfvare, ha visat tecken till lif. Så har man nu upptäckt, att en eldsvåda, som utbrutit i ett hus der en generals lik utställts, anlagts af bourbonska anhängare. I allmänhet aftager dock dessas antal i södra Italien, och det är isynnerhet adeln, som nu börjar ansluta sig till den nya ordningen. Vid den sista bal, som kronprinsen Humbert gaf å slottet i Neapel, visade sig äfven cheferna för flera familjer, hvilka annars varit bland bourbonernas varmaste anhängare. Den bekanta italienska sångerskan Pasta, Catalanis rival och Grisis föregångerska, har d. 4 d:s aflidit på sin villa vid Comosjön. Hon har i Bellinis operor skapat en glänsande följd af roller, deribland Norma och Sömngångerskan. Hennes glansperiod varade under åren 1824—1830. I Paris var Malibran Pastas farligaste rival. Judith Pasta härstammade från en judisk familj och var född år 1798 i Sarrano vid Milano. I Belgien har en duell egt rum mellan krigsministern Chazal och deputeraden Delaet. Den förre blet lätt sårad. Den i Preussen utkommande tidskriften Preussische Jahrbicher erinrar augustenborgaren om, att han år 1863 inom en krets af ansedda män från hertigdömena afgifvit följande förklaring: Skulle konungen af Preussen efter Fredrik VII:s död eftersträfva en införlifning af hertigdömena, skulle jag ej lägga något hinder i vägen derför. — Det förvånar oss att den goda tidskriften kan tro en augustenborgare om att stå vid sina ord. Den närvarande hertigens far sålde ju sina arfsrättigheter tvenne gånger, fastän det skedde första gången skriftligen, på augustenborgarens furstliga ära. 2A FIL J3