Göteborgsposten – 7 april 1865, sida 2

Anna Brita sade sig ej med visshet igenkänna den förevisade knifven såsom densamma hon begagnat vid ifrågavarande tillfälle, men den vore åtminstone mycket lik den. Hon förklarade sig ingenting ha att ändra eller tillagga i sin förut afgisna bekännelse, alldenstund denna varit fullt sanningsenlig. Aktor, häradsh. Hanson, framställde derefter sitt slutpåstående, gående derpå ut att hon för uppsåtligt mord måtte ådömas straff enligt 14 kap. 1 8 i nya strafflagen, som säger att den som, i uppsåt att döda, med berådt mod beröfvar någon lifvet, skall, för mord, mista lifvet eller dömas till straffarbete på lifstid.