Göteborgsposten – 3 april 1865, sida 2

SAJUReUUv och UL CBCIIUOIH, BOM oriuska undersåter köpt och betalt i Nordamerikas sydstater före det borgerliga krigets utbrott och ilsedan bevis på köpets bena fide natur blifvit lemnadt. — Understatssekreteraren Layard svarade, att han trodde frågan företrädesvis rjafse bomull. Denna faller under tvenne kategorier: den som förstörts af myndigheterna i de s. k. konfedererade staterna, och den som unionsmyndigheterna bemäktigat sig. Hvad den förra angår, måste egarne underkasta sig förlusten och ha ingen rätt att besvära sig. Ang. den at nordmyndigheterna i Savannah tagna bomull har regeringen ej erhållit några detaljer. En stor qvantitet derat har förts till Norden, som det påstås af fruktan att fienden annars skulle borttaga den, hvartill nordregeringen naturl. hade all rätt. Engelske gesandsten i Washington har emellertid uppdragits, att ej hindra britiska undersåter från att bevisa sin åtkomsträtt. Newyork d. 12 Mars. Sydstatspressen tillslätes ännu icke meddela underrättelser från skrigsskådeplatsen i Carolina. Enl. flyktingars suppgister, skall nordgeneralen Sherman i förl. svecka ha besatt Fayetteville och stod då c:a 7 sv. mil från Raleigh; sydtrupperna desertorade i hela kompanier och begåfvo sig till sina hem. Guvernörens i Nord-Carolina proklamation missaktades af solket och Sherman åtrönte på många ställen ett hjortligt emottagande. Sydgeneralen Johnstone skall hafva gjort ett angrepp på Sherman, men blitvit tillbakaslagen. Nordexpeditionen från New-Bern bar anländt till närheten at Kingston, som utrymts saf sydtrupperna. De senare ha uppgifvit sin ställning med jernbanan mellan Goldsboro och Washington och befasta Goldsboro. — Den från Savannah hit till Newyork förda bomull skall otördröjligen sändas till England. — Slafbeväpningslagen kunde endast få en rösts majoritet i Sydsenaten. Bland negrerna råder en panisk skräck; hela skaror ha flyktat till Shermans linier. Vid Rysslands hof, der franska språket hittills varit samtalsidiomet, har detta nu undanträngts af det ryska. Genom en kejserlig förordning befalles alla gesandter och adjutanter att hädanefter affatta alla sina papper till kejsaren på ryska språket. Genom ett annat kejserl. reskript uppmanas alla ryska diplomater, ati författa sina diplomatiska noter på ryska språket, om de icke skola uppläsas för främmande diplomater eller aflemnas till afskrift. — Ryska regeringen vill således göra ryskan till ett europeiskt språk, vi tro att denna åtgärd endast skall isolera Ryssland från det öfriga Europa. I Warschau ha åter häktningar företagits. Bland de olyckliga nämnes en ung grefve Sharbek, son till den forne öfverdirektören i regeringens justitie-kommission. Detta är fjerde gången han häktas. Ryska regeringen låter nedhugga skogarne längs hela gränsen till Preussen från Polangen till Tauroggen. För ryska regeringens räkning har i Milano ur hertigens af Litta samlingar följande konstskatter blifvit inköpta: 1. den hel. jungfrun, ammande Jesusbarnet, af Leonardo da Vinci, den äldsta och vackraste af denne sto re mästares sju eller åtta erkända målningar 2. kampen mellan Apollo och Marsyas, ett vackert, väl bibehållet konstverk; Venus med Amor af Lavinia Fontana; 4. ett vackert madonnahufvud af Sasso Ferrato. På en inom Italiens underhus gjord interpellation, huruvida ryktet skulle ega grund, att etter septemberkonventionen ett särskildt fördrag afslutats med Frankrike, svarade Lamarmora, bedyrande på sin ära, att regeringen aldrig tänkt på något dylikt. Äfven Visconti Venesta tillbakavisade anklagelsen och förklarade det vara ett dåraktigt förtal, då man talade om afträdandet af en del af det land (Piemont), som Italien hade att tacka för sin frihet. -— Det är Mazzini och hans partianhängare, som underhålla ryktena om, att italienska regeringen vill afträda Piemont till Frankrike. Röfvarebanden utrotas med kraft. Så har man nu äfven tillfångatagit distriktet Melfbs gissel, den adertonåriga Marie Paguotta,;hvilken som fanbärerska till häst städse kämpade i de främsta lederna af sin älskares band och skaffade sig ett namn genom oerhörda grymheter och stympningar af de olyckliga, som töllo i hennes händer. Peterspenningen — eller den allmänna kollekten till päfven öfver hela den katolska verlden — inbragte år 1864 inal!es 1,600,000 scudi, men i sebr. 1865 blott 6,000 scudi, hvaraf 1,000 scudi från en hand. En at Preussens officiösa regeringsorganer Provincial Correspondenz säger hotande: Preussen är långt ifrån att erkänna augustenborgarens arssanspräk. Om, hvilket nästan är säkert, vid den rättsliga pröfningen dessa arfsanspråk på intet sätt i detaljer tullständigt godkännas, skola slutligen politiska afseenden samt hertigdömenas, Preussens och Tysklands förenade intresse hutvudsakligen