Göteborgsposten – 3 april 1865, sida 2

LS a MU VV TE 8, vVEIIII. byster af Julius Cesar och Nero i röd orien 2Jtalisk porfyr betaltes med 20,000 fresApollo hutvudet köptes för the National Gallery London. Baron James de Kothschild hade bjudit 45,000 fres derför, t Inrikesministern Boudet har afgått och YJutnämnts till senator. Markis Lavalette, föru gesandt i Rom, har utnämnts till senator och tlinrikesminister. I England har i dessa dagar atgjorts ett mål, som länge tagit uppmärksamheten i anspråk. Sammanhanget är detta: D:r Colenso, biskop af Natal, hade af bisskopen i Capstaden, d:r Gray, såsom metropolit för den anglikanska kyrkan i Afrika, kallats inför andlig domstol, för att svara på sanklagelser för kätteri. D:r Colenso hade nemligen i sitt beryktade kritiska verk Pent tateuchen framhållit vissa och betydande motsägelser i den bibliska berättelsen, hvilket nu saf hans embetsbröder stämplades som kätteri. llan infann sig icke, utan protesterade mot försarandet såsom olagligt. Domstolen dömde shonom in contumaciam och förklarade honom Isitt biskopssäte förlustig. Colenso vädjade till geheimestatsrådet, påstående att biskopen i Capstaden ej eger någon auktoritet öfver biskopen af Natal. Metropoliten deremot invände att appell-instansen, om en sådan finnes, icke är geheimestatsrådet, utan erkebisskopen af Canterbury. På detta stadium har frågan länge svätvat, tills lordkansleren nu I meddelat statsrådets dom, hvilken utfallit till Colensos förmån, så att denne nu kan åter sintaga biskopsstolen i Natal. Resultatet af hela processen är att biskoparne i Sydafrika salldeles icke ha autoritet öfver någon, de äro biskopar och ingenting vidare. Den förmente metropoliten i Capstaden och biskoparne i Sydatrika ha suttit tillsammans i en högtidlig konklav, arbetat sig igenom alla det andliga förhörets och domstolens formaliteter, åhört lärdt utarbetade argumenter och fällt vigtiga utslag, och nu visar sig att de hållit en andlig barnlek och att de, i stället för att döma sin kollega trån Natal, lika gerna kunnat till sin egen förlustelse sätta ett medeltidsmysterium på scenen. I underhuset har af mr Monsell föreslagits, att den edsformel, som fordras af de katolska medlemmarne af parlamentet, skall ersättas med en annan. ÄIngen menniska, säger Times, som känner ordalydelsen af den ed, som enl. akten af 1829 åligger katolikerna, skall förundra sig öfver, att de söka få den ersatt med en annan. Vi måste snarare undra öfver, att saken i 36 år gått som den gått, utan att allvarligare yttringar af missnöje egt rumI eden förekommer bl. a.: Jag förklarar vidare, att den läran, att de furstar, hvilka excommuniceras eller afsättas af påfven eller någon den romerska stolens autoritet, böra af sina undersåter eller i allmänhet af någon afsättas, icke är någon min trosartikel, och att jag afsäger mig, förkastar och afsvär den . .. Jag atsäger mig härmed hvarje afsigt att störta den närvarande statskyrkan, sådan hon i detta konungarike lagligt består, förnekar denna afsigt och afsvär den högtidlighet; och jag svär heligt, att aldrig begagna något privilegium, till hvilket jag är eller kan vara berättigad, till att störta eller försvaga den protestantiska religionen eller regeringen i konungariket. — Det är kanske anmärker Times, att bevis på den ringa vigt, som man brukar tillägga ordalydelsen i en politisk ed, att katoliker under en hel menmskoålder hafva nöjt sig med dess stränga konseqvenser, hvilka implicite tillskrifva dem önskan, att genom mord på suveränen åter vilja tillrycka sig herraväldet, plundra de protestantiska egendomsegarne på Irland, kasta den nuvarande tronföljelsen öfver bord och påtvinga folket i de trenne konungarikena den romerska kyrkan, och hvilka dessutom låta törstå, att hvarje katolik är bevandrad i ae gamla jesuiternas förbannelsevärdaste casuistik och ötverallt har en reservatio mentis till hands, der edens förklaringar äro honom obehagliga. Mr Monsell berörde ämnet i ett hofsamt tal, och regeringen och huset gingo honom i försonlig anda till mötes.I England sysselsätta sig många kretsar mycket med frågan om hvem som skall bli kardinal Wisemans efterföljare. Man vill i allmänhet ha en person at så fredlig karakter om möjligt och skulle helst se att d:r Clifford bletve katolska kyrkans hufvud i Storbritannien, men så tänker man troligen icke i Vaticanen. De engelska katolikerna skola resa den aflidne kardinal-erkebiskopen ett storartadt minnesmärke, nemligen en ny katedral i London. Tomtplats skall ha erhållits midtemot Green Park, der nu Palmerstons boning Cambridge House ligger. Den tid, för hvilken premierministern hyrt denna byggnad, är snart till— oo am — —