Barrikadernas Drottning.) Histor. Roman af Ponson du Terrail. Med dessa ord ryckte Mauvopin mössan af Jacquot och slängde den långt bort. Men Jacquot erinrade sig att han hade en värja vid sidan; raseriet gjorde honom modig, han drog vapnet och rusade emot Mauvepin. Mauvepin tog ett språng tillbaka och ställde sig en garde. Konungens folk, som ej igenkände munken under hans förklädnad och hvilka för öfrigt qvarblifvit utanför värdshuset, brydde sig ej om att träda emellan, vana som de voro vid dylika strider. De bildade en cirkel omkring Jacquot och Mauvepin, hvilka nu korsade sina klingor med hvarandra. Konungen sjelf visade sig på tröskeln till värdshusct, för ett ögonblick glömmande den blonda qvinnan, och egnade hela sin uppmärksamhet åt striden. — Döda honom! döda honom! ropade han; döda den afskyvärde munken, vän Mauvepin. Mauvepin var en skicklig fäktare, men munken för) Foru. fr. N:o 76.