än i verkligheten. Ständerna tänkte sig er genomförd reform af detta invecklade embets verk, i hvars räkenskaper statsrevisorerna al drig kunnat intränga och hvilka aldrig i egent lig mening blifvit reviderade, ty revisorernha städse ryggat tillbaka för de digra räken skapsluntorna, utgörande för hvarje år ett lite hästlass. Jag vill anföra ett exempel på des sa räkenskapers invecklade beskaffenhet. Då Carl-Johans-monumentet skulle aftäckas, upp kommenderades ett visst antal veteraner frår alla landtregementena. Utgitten härför, son uppgick till ett ganska betydligt belopp, an besalldes krigskollegium att af förhandenvaran de medel förskjuta. Så skedde också. Men hurn detta förskott sedan godtgjordes är för de oinvigde ännu en olöst gåta. Det balancerades och öfverflyttades länge från den ena fonden på den andra, tills det slutligen bortdunstade. Härtill fordras stor skicklighet; men den uppskattades också förr ganska högt. Statssekreteraren Wirsn åberopade en gång såsom skäl för en tjenstemans befordran vid krigskommissariatet hans Åutmärkta sermets i habila öfverförningar. Att sistsörsamlade ständer icke hade fullkomligt klart för sig huru krigskollegii reorganisation skulle åstadkommas, är nu påtagligt; de Åönskade och begärder åtskilligt. Krigsministern är utan all gensägelse en ärans man, och har varit en duglig militär; men detta är ett, och ett annat att vara organisatör. Ständerna begärde så beskedligt att från den nya armåförvaltningen skulle afskiljas vården och bestyret med de under krigskollegium ställa boställen samt fonder och kassor. Tillsynen öfver de förstnämnda skulle öfverflyttas på kammarkollegium, och förvaltningen af de senare på riksgäldskontoret. Men härtill har K. M:t icko lemnat sitt bifall — taf flerahanda skäl, dock utan att ens antyda hvilka dessa skäl äro. Det väsendtligaste resultatet af den nu beslutade reorgasationen är, att presidentsplatsen indragits, hvars innehafvare hade 3,000 rdr årligt arvode, hvaremot de nya afdelningscheferna, till antalet fyra, erhålla hederliga löner, och likaledes deras närmaste män; de underordnade embetsmännen få deremot lägre löner än de hittills innehaft, så låga till och med, att de icke på dem kunna försörja sig om de äro gifta och ha familj. Omflyttningarne inom den diplomatiska kåren sägas blitva flera än man i början trodde. Sålunda säges att vår interimsminister i Köpenhamn, hr Björnstjerna, skall förflyttas till S:t Petersburg, derifrån hr WedelJarlsberg tros skola transporteras till Berlin. Till ministerplatsen i Köpenhamn sägas två kandidater vara i fråga, den ene särdeles förordad af grefve Manderström — neml. trih. Hochschild, nu anställd vid hofvet i Italien. Han skulle med förtjusning mottagas at kung Kristian, drottningen, som i politiken har mycket att säga, och hela den reaktionärt sinrade danska högadeln, af hvars eget blod några droppar flyta i friherrens ådror. Hans mor, som ännu lefvor, är af familjen Oxholm, hans ena syster är gift med en kammarherre Grevenkop-Castenskjold, och en annan syster med grefve Bille Brahe. Frih. H:s utnämnande till svenskt-norskt sändebud vid hofvet i Köpenhamn skulle sannolikt innefatta en stor förändring i vårt hofs ställning till det danska, ett betydelsefullt närmande, som uppväckte bekymmer hos de nationalt sinnade i Danmark. — Den andre kandidaten är grefve Wachtmeister, nu anställd vid hofvet i S:t James. Han har städse med mycken kratt derstädes fört Danmarks talan. Han säges bestämdt hatva begärt ministerposten i Köpenhamn, eller sitt entledigande från all diplomatisk anställning. Gretve W. eger en betydlig egendom i Skåne — Rögla — och är i alla hänseenden oberoende. Bifalles hans begäran i ena eller andra fallet så torde frih. Hochschild förflyttas till London. Hvad man länge anat, blir med hvarje dag allt mera tydligt, de reaktionära i Danmark och här ha ingått tostbrödralag i absolutismens tjenst. Den reaktionära Augustiföreningen i Danmark, stående under ryskt beskydd, har i ett utfärdadt program formligen bannlyst den härstädes bildade Nordiska Nationalföreningen, och antiskandinavismens kämpar här, representeradt af Dagl. Allehanda sör att göra gemensam sak med Augustiföreningen. Denna och Dagligt Allehanda rusta sig till ett korståg mot Skandinavismen. Augustiföreningen bekämpar med ifver de libe