Göteborgsposten – 31 mars 1865, sida 3

Frankrike visserligen förbundit sig, att draga sina trupper tillbaka från Rom inom tvenne års utgång, och att en intervention ej kunde upprepas, om romarena skulle förädrifva päfven och proklamera konung Victor Emanuel; men häremot invändes i de officiösa franska organerna att kejsar Napoleon lika ovilkorligt förbundit sig att skydda påfven och derföre icke skulle gifva honom till pris åt en revolution. Huru denna knut skulle lösas, var länge en gåta; ty det tycktes omöjligt annat, än att Frankrike måste bryta sitt löfte till endera af parterna, och likväl försäkrade regeringen vid hvarje tillfälle på det högtidligaste, att hennes ordhällighet var höjd öfver allt tvifvel. Af underrättelserna från Rom framgår emellertid, att den omnämnda kollisionen alldeles icke skall inträda, emedan saken helt enkelt ordnas på det sätt, att påfven lemnar Rom samtidigt med de franska trupperna. Då det endast är för hans skull som Rom varit besatt af franska trupper, skall det efter hans afresa ej längre finnas något att beskydda, och då är ej heller något i vägen för romarenas oafhängighet. Det enda, som ännu uppehåller modet hos de klerikala i Rom, är, enligt ett bref derifrån, deras hopp om att kejsar Napoleon likväl icke skall, då det kommer till asgörande, lemna Kom, förrän österrikarne äro ur Venedig; men det är alldeles icke otänkbart, att dessa båda händelser kunna tima på en gång. Enligt ett i Paris allmänt utbredt rykte skall prins Napoleon hafva för en medlem at franska senaten förklarat, att konung Victor Emanuel inom ett halft år skall hålla sitt intåg i Rom. Och det är väl icke heller så orätt att tro det Napoleon III, som i så mycket vill eftergöra Napoleon I:s verk, ätven tänker flytta påfven till Avignon, der, såsom hvar man vet, slottet blifvit satt i alldeles nytt och fullständigt skick samt på det präktigaste inredts. Kejsar Napoleons verk Ciesar har, berätta franska tidningar, varit förenadt med förstudier, hvilka endast kunde stå till en kejserlig författares förfogande. För att kunna göra sig riktigt noga bekant med romarenas militära praxis vid Cesars tid, lät kejsaren en af sina lärdaste och mest bildade artilleriotficerare förskaffa honom de fullständigaste och noggrannaste kopior af alla den tidens romerska uniformer, vapen, rustningar, sadelmunderingar, belägringsredskaper, lägeroch fältapparater o. s. v., allt utstyrdt med den största prakt, och har kejsaren deraf låtit i Tuilerierna inreda ett formligt museum med tält, vagnar, standarer, tornistrar, sadlar, bromaterialier, bågar, pilar Åe, allt efter gamla skulpturer, beskrifningar, teckningar på urnor o. s. v. och i sullkomligt brukbart skick, så att den kejserl. förf., då han önskade se en tribun, man alldeles sådan, som Cesar såg honom, behöfde endast låta kalla en cent-gardist och beordra honom kostymera sig från musset, ja, sjelfva Ccesars ande kunde frammanas med mindre fruktan, än den Brutus kände, alldenstund det bekanta: Vid Philippi! ej kunde ingitva hans cvesaristiske efterföljare någon skräck. Mellan Frankrike och Turkiet skall ha i E decurion eller en simpel romersk uppstått allvarlig oenighet med anledning af Suezkanalen. Det säges, att den franske gesandten i Constantinopel, markis de Moustier, snart skall komma till Paris för att konferera med utrikesministern. Enligt underrättelser från Petersburg, har ryska senaten till kejsar Alexander aflemnat en petition om, att en komitå af läkare och statsmän måtte nedsättas, för att undersöka den ryske tronföljarens helsotillstånd, på grund af de möjliga följderna 1 hänsyn till tronföljden. Storfursten är så betänkligt sjuk, att man skall ha föga att hoppas för hans vederfående. Men det finnes många barn i den ryska kejsaresamiljen, inalles 6 söner, af hvilka den näst äld ste heter Alexander och är född den 10 Mars 1845. Österrikes regering har utfärdat en förordning, hvarigenom belägringstillståndet i Galizien upphäfves från d. 18 April. De politiska processer, som vid denna tid ännu äro i militärmyndigheternas händer, skola öfverlemnas till de civila myndigheterna. I Berlin afled d. 17 d:s en af Tysklands förnämsta arkitekter, dr. A. Stuler (som varit med om ritningen till vårt nationalmuseum och derför särskilt efterskickades af konung Oscar). De vigtigaste arbeten som Stuler utfört äro: det nya museet i Berlin, trenne at stadens nyare kyrkor, slottet i Schwe rin, universitetsbyggnaden i Königsberg, samt museibyggnaderna i Pesth och Stockholm. I Skotland reser f. n. en ung dame, miss Graham, omkring och håller offentliga predikningar under ett ofantligt tillopp af menniskor. IIOn är fri från hvarje extravagance i upptädande och föredrag, och hennes predikningar skola vara affattade i äkta kristlig anda. Med den skotska jernbanan från Inverness anlände törl. månad till Aviemore stationen en låda med påskriften: Glas; den stör(nÅ; Atjohat anhafallaa a Ha hvard ännnandae