Jocquot såg ett moln af dam, förgyldt af den nedgående solens stralar; midt igenom detta dammoln glimmade kaskar och bröstharnesk. Snart bördes äfven jemte ljudet af bjellrorna trampandet af flera hästar. Slutligen syntes en ryttare framför dammolncet, ridande på en hist, som blifvit hvit af lödder. Denne ryttare bar konungens af Frankrike färger. Samtidigt visade sig i ett af värdshusets fönster ansigtet af hertiginnan, hvilken mumlade: — Ah! ändtligen!