ö tsar sin letnad ofta beklagade, att han på ett soklokt sätt klippt vingarne på sriheten, men n1I101I0, 80111 IC ve — RI amätskridande förenar de medlemmar af församl narne, hvilkas personliga förtjenst och forna tjonster (K. öra dem värdiga folkets eller suveränens val. Jag de eder eder, att hos senaten vara tolk för mina känlor och min tillit till dess höga insigt såväl som till i ess fosterlandskärlek. ti Inom lagstiftande kåren har adressdebatSl en börjat. Bland de amendementer som slå , jorts till adressen omnämnas töljande: Det sta afser den politiska friheten och be-hå vär ett annat pressregemente. Det anIra, framkalladt genom processen med de s äl retton, beklagar sig öfver likställandet afsm calkoniitkerna och de otillåtna församlingarne o och säger, att i ett land, der den allmänna lm östrätten är grundvalen för de politiska institutionerna, kan man ej tillåta att lagen förf bjuder dem att rådslå, hvilka äro kallade attsr ,mrösta. Det tredje begär decentralisation R. och påyrkar utt borgarena må uppdragas välja sina målrer. Det sjerde, som vänder sig kring o den yttre politiken, har för ändamål att be-s visa, det bristen på inre trihet varit orsaken till att intet resultat följt af de diplomatiskas stegen i Polens och herugdömenas angelägen-fs heter. Det femte betraktar septemberkonventionen som ett löfte. Angående encyclican har intet amendement gjorts, och den reli-S glösa frågan tros ej komma att toranleda län-ss ga debatter inom kären. Det sjotte amende-v mentet begär franska truppernas återvändande frän Mexico. Det sjunde vill att i Algeriet det civila systemet skall ställas ötver det militära. Det åvtonde uttrycker sympatier tor Förenta Staternas republik i Nordamerika. ! Det nionde atser de sinansiela frågorna. N I Lyon och Paris cirkulerar t. n. en till senaten adresserad petition, hvari begäres att jesuiterna må utvisas ur Frankrike. -Opinions nationale-, prins Napoleons blad, som man nu kallarden disciplinerade demokratiens organ, i står i spetsen tör denna rörelse. Inom statsrådet har framlagts ett laglörslag om försäljningen af franska statsskogar, till ett belopp at 200 mill., hvilken ätgärd motiveras med ekonomiska skäl. Minister Bå-. hic påpekar i lagförslaget, att staten endast 1 har 2 till 2, proc. i atkastning at sina sko-l gar; om de deremot ötverginge till enskilda personer, skulle staten så 1!; proc. i skatter ; och dessutom hela kapitalet, hvars räntor na-m turligen uppgå till mer än 1 proc. Obduktionen af hertig de Morny, på kejsarens begäran företagen at den berömde ky rurgen Robin, varade i sjorton timmar. Genom densamma har klarligen bevisats, att palienten aflidit genom blodsbrist (amemi), hvilken var soljden at ett organiskt sel i den stora magkjörteln och af en letversjukdom. Hertig de Mornys hjerna skall ha vägt 1,332 grammer, hvilket är 232 grammer mer än den allmänna medelvigten. — Enligt en parisertidn. har hertigen esterlemnat memoirer, hvilka dock skola utkomma först om 10 år. Enligt uppgifter från Vera Cruz, förbereder sig franska truppernas öfverbefälhafvare i Mexico, marskalk Bazaino, till en expedition mot Tabasco, hvilken trakt kan anses tör det beväpnade motständets sista tillflyktsort i södra Mexico. Från Italien skrifves, att Garibaldis dotter Teresita nedkommit med en gosse. Norsadren har bestämt, att pilten skall i dopet erhålla namnet Lincoln, till bevis af vördnad för en man, som törst uppträdt mot slafveriet i Amerika. Italiens press tilltygar skarpt de franska prelaterna, hvilka i senaten ej heller sparat med utfall mot halsön. Synnerlig förbittring har ett af kardinal Donnet hållet tal väckt. Tidn. Italia anmärker till detsamma spetsigt: Kardinal Donnet törbisåg, att han talade till en af skadan varnad regering. Kejsaren läser gerna i memoirerna från S:t Helena och vet nog, att den höge fången vid slutet -Jatt han aldrig beklagat, att han brutit prestil partiets örvermod. t At finansministerns berättelse framgår, att befolkningen i de italienska städerna an-Isenligt tilltagit. Neapel räknar nu 447,665 tlinnevånare, Turin 204,715, Milano 196,910, Palermo 194,465, Genua 137,986, Florens -I14,363, Bologna 109,395, Messina 103,324, il Livorno 97,000, Catanea, Ferrara, Lucca, Ravenna, Alessandria, Modena, Pisa, Reggio, -Parma räkna mellan 70,000 och 50,000, Antcona, Perugia, Brescia och Piacenza ötver 1140,000 innevånare. Dessutom har Italien ett ej obetydligt antal städer med 30,000 innevå-nare. Det måtte ligga någon sanning till grund n för ryktena om att stämningen i Venetien be-snner sig vid det högtryck, som nalkas ett utbrott. Nå skritves från Padua till en österrikisk tidning: vår universitetsstad ha dest monstrationerna åter kommit i flor. Under alnatten mellan d. 13 och 14:de d:s blefvo små st I trefärgade flaggor medelst limklumpar slun, nsgade fast vid husen och skulle ha fladdrat tt muntert i morgonvinden, om tjenstaktiga hän. e-Ider icke ännu före dagens inbrott tagit bori