Göteborgsposten – 24 mars 1865, sida 1

——— ä———— — —— vare sig nu det var af trötthet eller en qvarlefva af föregående dagens rus eller om det vatten han druckit verkligen varit u: pblandadt med någon Sömndryck, nog af Jacquot dröjde ej att insomno. Men nästan straxt derefter rusade han upp helt yrvaken. En man hade inträngt i hans sängelschåla. Denne man bar en fackla i handen och ett paket under armen. Vid åsynen af honom uppgaf Jacquot ett rop: — Ah! sade han, jag har då ej drömt! I den nykomne hade han igenkänat en af de silkesklädda pager, med hvilka han dagen förut superat. Det var han som kallat sig Amedce. Han lade sin hand på Jaeqnots axel och sade: — Se så, lemna nu din kapa och gungga sömnen ur ögonen, min gosse; du har haft en elak dröm. Han vecklade med dessa ord upp det paket han burit under armen, och Jacquot igenkände med förtjusning den räktiga kostym hvari han fyregaende dag varit klädd. Ingenting fattades, hvarken den gusdbroderade manteln eller den skarlakansröda sammetsjackan eller den fina damaseerade värjan eller mössan med den bla plymen. Se så, upprepade pagen Amedco, kläd dig, kamrat, och laga dig i ordning att fö ja mig, ty vi ha mycket att uträtta denna natt. (Forts.)