Göteborgsposten – 22 mars 1865, sida 3

Ademodige och modlidsamme menniskovänner! En fattig och olycklig blind varelse, med hustru och tre små oförsörjda barn, och nu utan tak öfver hufvudet, vänder sig härmed i djupaste ödmjukhet, till battre lottade medmenniskor, hvars godhet och hjelpsamhet eå ofta anlitas, men ändock aldrig tröttnar. Det är nemligen undertecknad som, enligt hvad af nedanstående in tyg synes, den 15 April 1847 förlorade båda sina ogon genom stensprangning och följaktligen allt sedan varit och är totalt blind, samt oförmögen att genom arbete kunna förvärfva det ringaste till mitt, hustru ooh barns uppehälle; hvadan jag nu utan annat hopp, med blödande hjerta bönfaller och anropar välgörenheten vm en hjelp i min stora nöd. De gåfvor som möjligen ämnas mig, olycklige, har Bokhandlaren IIerr G. W. Forsberg godhetsfullt lofvat emottaga och redovisa. O! I, som ännu se, hvad en gifmild Försyn skänker oss, och deraf fått större del, tänk på mig och dessa arma. Buakärr uti Forshella Socken i Mars 1865, JAKOB ISAKSSON, adress: Uddevalla Bua. Afskrifter F. d. Hemmansbrukaren Jakob Isaksson i Bua af Forehella Församling, född den 7 April 1820, förlorade genom olyckshändelse vid stensprångning 1847 synförmågan, och har genom denna oersättliga förlust små ningom ifrån bergliga vilkor bringats i aldra djupaste armod och bekymmer, med hustru och tre små barn omkring sig, deraf det äldsta är födt den 18 Maj 1854. Under sitt svåra betryck vänder han sig till bättre lottade medmenniskor med ödmjuk bön om hjelp. Forshella d. 15 November 1864. E. W. SALLANDER, Pastor. Öfvanskrisue Jakob Isaksson är obotlig blind intygar. Göteborg d. 10 Sept. 1864. A. EKSTRÖM.