Den senaste landssorrisningsukasen är en dödslom för alla smärre egendomegare; alla de, som ega dlingsdelar på de stora herrarnes domäner, bli exroprierade och fördrifvas med deras familjer till Asins aflägsnaste trakter, till Amurs stränder. Denna ikas, som beröfvar Lithauen alla intelligenta och ar)tsamma män, utfördes med en helt och hållet asiaisk grymmhet. Mun har midtunder vintern deporerat 70-åriga gubbar, sjuka, qvinnor och barn, blotade på alla hjelpkällor, nästan utan kläder. Af en enda transport af 2,800 personer ha 2,000 stannat på vägen, decimerade af kölden, den dåliga behandlinsen och hungern (ty officerarne spekulera i deras öda) och stundom af de häftiga angreppen från en anatiserad, efter polskt blod törstande betolkning. I slutet af artikeln, hvilken är väl mycket färglagd, benämnes Muraview en simpel mördare, liksom han år 1856 vid Alexander U:s tronbestigning var en afsatt förskingrare ut statens medel. Underrättelserna från Mexico äro ej gynsamma, och det kommer som en kall duschande dementi efter kejsar Napoleons trontal om de sin afslutning varande främmande expeditionerna, att den franske öfverbefälhatvaren i Mexico, marskalk Bazaine, begärt nya förstärkningar åt sina trupper. Marskalken belägrar, såsom förut nämnts, platsen Oajaca, hvilken innehafves af juaristiske generalen Porfirio Diaz. Denna har ur staden utdrifvit alla öfverflödiga personer, han har lagt förstäderna i aska, för att kunna koncentrera sina krafter, och barrikaderat sig i stadens medelpunkt, der oerhörda massor af proviant och ammunition ligga hopade. Allt detta antyder, att han vill försvara sig till det yttersta. Oajacaes läge skall äfven vara lämpligt till försvar. Passen till den stora Oajacadalen äro svåra att passera. Ingen för fordon tarbar väg förbinder staden med någon annan plats i Mexico; den ligger midt i en bergstrakt, som i alla riktningar genomskäres at pass. ÄÅfven på andra punkter af det mexicanska området fortfar det borgerliga kriget att rasa. Och likväl vill ej kejsar Napoleon lemna sin hållpunkt der, utan till det yttersta försvara sin position eller politik. Att vigtiga skäl nödga Napoleon dertill kan väl anses otvifvelaktigt. Annu vet man icke hvad som döljer sig bakom hans synliga tillgöranden på denna punkt, men stundande vigtiga händelser och en snar framtid skola tvifrvelsutan komma att deröfver kasta sitt ljus. Inom Englands underhus har amiralitetslorden Paget framlagt budgeten för flottan. Det af regeringen begärda besättningsmanskap uppgår till 69,750 man, eller 2,200 mindre än året förut, och den penningsumma, som begäres till 10,392,224 p. sterl., eller 316,000 pund mindre än förl. år. Regeringen har beslutat att inom hela kavalleriet införa karabiner med bakladdning, och har som modell antagits den af Westley Richards konstruerade karabin. Enl. officiel berättelse stå f. n. i Indien 68,336 man europeiska trupper, oberäknadt officerarne, 114,833 man intödda trupper och 154,345 man infödd polis. Mellan jernverksegarne och deras arbetare har en stor kamp utbrutit. De flesta jernfabriker och hyttor i konungariket ligga nere och skola, enligt hvad egarne beslutat, ej åter öppnas förr, än arbetarne enstämmigt Ö förklara sig beredda att emottaga den med 1 sh. pr ton eller 10 pret förminskade arbetslön. Ensamt i södra Staffordshire äro 3,000 gjutugnar kalla och 34 å 35,000 menniskor utan sysselsättning. Skulle samtliga sabriksegare ansluta sig till den ingångna öfverenskommelsen äro 70,000 menniskor från i dag till obestämd tid utan sysselsättning och c:a 200,000 skola gå förlustiga om sina medel till existens. Från Schweiz omtalas en hotande olyckshändelse. Kl. 4 på morgonen d. 3 mars väcktes innevånarne i Nettstall af ett förfärligt naturfenomen. På en bredd af mer än en fjerdedels mil och med en höjd at 2,000 fot lossnade en oerhörd massa nyfallen tung snö från det branta Wiggis. Man kan, utan att i verkligheten se förstörelsen, ej göra sig någon föreställning om styrkan i den lufttryckning, som måste uppstå genom en så väldig snömassas fall. D. 7 mars 1817 åsamkade en grundlavin, den största i mannaminne, kommunen Nettstall en skada af 60,000 gulden, men kostade då blott en menniska lifvet. Nu omkom ingen, men stora förödelser anställdes likväl. Träd, som trotsat sekler, rycktes upp med rötterna och knäcktes som svaga rör. j Tusentals trädstammar spriddes rundtomkring. Marken är betäckt med spillror af träd, fäbodar m. m. I Bayern hade ministören velat stänga ett prestseminarium. Biskopen af Speyer uppträdde deremot. Nu har påfven i en skritvelse till denne gillat hans hållning, hvilken h. h. äfven lofordar. Så söker påtven, som sjelf hemma hos sig utöfvar förtryck mot alla som våga hysa olika åsigter med påfvestolen, att i andra länder mot den verldsliga makten uppresa den andliga, ja, ger resningen sanktion genom att underblåsa den. — a-. —— RN AR —