Göteborgsposten – 15 mars 1865, sida 3

qvens i den inkonseqventaste inrättning i verlden: det verldsliga påtvedömet. Inom Englands underhus föreslogs d. 3 d:s af Newdegate, en bekant protestantisk ifrare, nedsättandet af ett särskildt utskott, hvilket skall undersöka de förhållanden, som råda inom klostren i Storbritannien. Klostrens antal, anmärkte han, har stigit utomordentligt, och då han begärde att man skulle för skattens skull sysselsätta sig med dessa institutioner, så kunde han åberopa sig på de katolska staternas exempel och särskildt på engelska regeringens i Henrik II:s och Henrik V:s dagar. Tal. omnämnde slutligen ett par speciela fall, hvilka gjorde det till en befallande pligt, att anställa undersökning. — Hennesy genmälte att pratet om den immoralitet, som skall råda inom Englands och Irlands katolska kloster och skolor, bevisat sig vara dikt. — Förslaget förkastades. Det nedbrunna Savile-house vid LeicesterSquare i London tillhörde de sjunkna storheter, af hvilka det i London, der fashion så ofta vexlar, finnes ej så få. Sitt namn erhöll huset af sin forne egare, sir George Savile, patrioten, som i likhet med Burke fördömde kriget mot de amerikanska kolonierna och år 1780 i parlamentet väckte ett lagförslag om afskaffandet af de då existerande barbariska lagarne mot katolikerna. Londonerpöbeln, anförd af den besynnerlige lord Gordon, utbröt derför i uppror, och Savile-house blef stormadt och plundradt. Men i senare tider hade detta hus, en gång frisinthetens säte och minnesstod, prostituerats till ett catå chantant af den lägre parisersorten. Rundt omkring trampar man på en mer eller mindre klassisk mark, ty i närheten bodde Newton, sir Joshua Reynolds och Hogarth. Nu är Leicester-square i ett mer än dåligt rykte. En tidning. från Amerika meddelar följande notiser om den fallna staden Charleston: Charleston grundlades 1672 och är derföre en af de äldsta städerna i unionen. Den rekryterade sina innevånare isynnerhet bland franska hugenotterna, af hvilka många slogo sig ned i Syd-Carolina. År 1731 omfattade staden 600 hus. Under revolutionskriget gjorde engelsmännen flera försök att komma åt hamnen, och en garnison om 400 man på Sullivans Island under öfverste Moultrie höljde sig med ära d. 28 Juni 1776, då den tillbakaslog en engelsk eskader af nio krigsskepp. Den 12 Maj 1780 uppgaf general Lincoln staden åt sir Henry Clinton och erkände det engelska väldet, emedan borgarena ej ville deltaga med i dess försvar. Engelsmännen höllo staden till 1782. Charleston är bygd på en halfö eller landtunga och är liksom en miniatyrbild af Newyork. Staden är regelbunden, 2 mil (eng.) lång och 112 mil bred, gatorna äro planterade med lummiga träd. Husen ha till största delen s. k. piazzas, rikligt försedda med lötverk och blommor, med drufvor och slingerväxter, under det trädgår darne prunka med oranger och persikoträd samt annan frukt. Staden har under kriget lidit mycket, isynnerhet den lägre delen, der nordtruppernas bomber trån Morris Island follo ned. Den för några år sedan nedbrunna stadsdelen ligger ännu i ruiner. Fort Sumter ligger 397 mil från staden i en öppen vik, en mil (allt eng. mått) från land. Det är ett moderat femkantigt fäste med aftrubbade vinhlar, bygdt på en konstgjord ö. Fort Moultrie, ett vattenbatteri utan betäckta kanoner, var försedt med 11 kanoner at svår kaliber och några mörsare. Castle Pinckney är ett litet verk, stadens ntanverk på Folly Island. De var beväradt med 25 kanoner, mörsare och e columbiader. Polens nationalregering tillkännagifver, at I hon upphätver embetet af nationalregeringen: ons ana Aanh 3; otällat tillsätter ett utskott