Göteborgsposten – 9 mars 1865, sida 3

förvecklingar på denna kant. Under allt detta k. en trötthetskänsla genom nationerna. Man he vill fred och ro och vill ej tänka på örlog. Stämningen och luften äro förträffliga för de ryska planerna. Intör parlamentet har framlagts en redogörelse för Englands handel och industri under det förflutna året. Times säger om 2 detta aktstycke: n. L)ot säger oss, hvad vi köpte, sålde och konsu) si sl merade och hvilka framsteg vi gjorde i handel och industriela företag. De framställda totalsummorna äro nästan otroliga. Vår försäljning af nationala produkter uppgick i värde till inemot 160,000,000 pund sterl.; våra köp af främmande produkter till inemot 200,000,000 pund. Vi kunna ej allenast taga emot alla dessa främmande varor och betala för dem, utan vi kunna derjemte äfven lemna tull åt staten, och nära 1, af mr Gladstones activa är hemtad från den tull, som är åsatt en del af dessa varor. Kortligen, vi kunna säga, att vi köpa från främmande länder råämnet för några af våra förnämsta fabriksgrenar, samt förråder för vår industriösa och talrika befolkning Råämnet kommer in utan omkostnader och likaså de förnämsta födoämnena, ehuru dock den ännu bibehållna nominella tullen på korn lemnar nära en million årligen vid tider då skörden här hemma är knapp. Med detta undantag äro sodoämnena tullfria, under det tull utkrafves å mindre nödvändighetsvaror, såsom th och socker, eller på verkliga lyxertiklar, såsom vin och tobak. Bomull är ännu råämnet för vår förnämsta industri och införseln af denna värderika vara har högligen ökats. Under de tre sista åren har vår bomullsinförsel, beräknad i centner, varit 4,670,000, 5,970,000 och 7,970,000. Hvarje bomullsproducerande land utan undantag Bynes hafva förökat sina försändningar till våra marknader, men Kina, Egypten och Brasilien framstå isynnerhet på listan. Naturligtvis har införseln ökats af de råämnen, som skulle ersätta bomullen, såsom ull, jute och lin, men vår import af hampa har icke synnerligen stigit. Bland förädlade artiklar intager posten papper ett något framstående rum. Af skrifoch tryckpapper emottaga vi 115,927 ewt år 1862, 133,401 ewt år 1863 och 153,054 ewt år 1864. I andra papperssorter stego qvantiteterna från 59,282 ewt år 1863 till 89,953 ewt 1864. Å andra sidan ha vi från främmande länder en T— -— CV OD dast erhållit föga af räämnet till denna fabriksartikel. Artikeln lump, som steg till 21,967 tons år 1862 och till 25,288 året derpå, föll under 1864 åter till 23,782 tons. Andra lämpliga råämnen för papper komma dock i ökade qvantiteter till oss, och vår pappersutförsel stiger stadigt, fastän icke snabbt. Vår import af lifsmadel visar dock de anmärkningsvärdaste siffror. Vi skola knappast bli trodda, då vi säga, att införseln af ägg håller sig uppe af nära en million dagligen. Detta är dock ett faktum, och antalet ökas snabbt. Ar lefvande djur emottogo vi sistl. år inemot 230,000 hornboskap, nära 500,000 får och c:a 85,000 svin. I utbyte mot hela denna mängd af varor utförde vi sistl. år af våra egna produkter och fabrikater till ett värde af 160,000,000 b. sterl. Värdet å våra utförda bomullsvaror var 43,000,000 pund; våra linnefabrikater 8,000,000 pund; våra yllevaror till inemot 18,000,000 p. st.; våra hattstofferarevaror nära 5,000, 000 pund. Vi tyckas ha godt rykte om 068 för hattar, stöflor, skor, band, näsdukar och dylika artiklar, men handskar förekomma ej i våra exportlistor, under det att vi år 1864 importerde inemot tio millioner par. Naturligtvis drifva vi stor handel med metaller. Var jernoch stålutförsel uppskattades till mer än 13,000,000 pund; af koppar och messing till c:a 4,000,000 p. st.; af tenn till omkring 1,900,000 pund. Korta varor inbragte oss inalles mellan 4 och 5 millioner; men frammande länder tyckas ej så som de kunde begagna sig af våra förträffliga lerartiklar, ty värdet å denna export var mindre än 10 million. Vin sabricera vi ickefoch utländningen tyckes ej ha mycken smak för våra spritvaror, men vi sålde sistl. år ol för nära 2,000,000 pund sterl:s värde. Sistl. år skickade vi ut 4,657 hästar till ett värde af 230,831 pund sterlI denna vår omsättningsredogörelse finnes en tablå, som i forna tider skulle betraktats med mera intresse, än allt det öfriga tillsammanstaget. Denna tablå är en särskild redogörelse för vär omsättning i guld och silfver, för beloppet af emottagna och utförda ädla metaller. Vi fästa nu ej stort afseende vid dessa siffror. Guld och silsver äro endast varuartiklar liksom socker och bomull. De komma till våra marknader och vi sälja dem åter. Importen af guld sistl. år var 16,900,000 Pgterl. utförseln 13,280,000 pund. Af silfver emottogo vi 10,827,000 pund och utförde 9,877,000. Strömmen af Jessa metaller visar endast föga förändring. Guld kommer till oss från Förenta Staterna, från Mexico, Sydamerika och Australien, och går bort till Frankrike, Egypten och Spanien. Silfver kommer till oss från grufvorna i Mexico samt de gamla vexelplatserna i Frankrike, Tyskland och Belgien, och utföres endast till Indien och China. De anmärkningsvärdaste omständigheterna i den föreliggande redegörelsen bestå i en helt nyligen timad betydlig återströmning af silfver till Frankrike, och en märklig minskning i guldimporten från Australien. I stället för de 6,000,000 eller 7,000,000 p. sterl. som kommo derifrån år 1862 och 1863, erhöllo vi endast 2,600,000 pund 1864. Totalinkomsterna i tull under sistl. år vord 22,293,508 p. sterl., hvaraf c:a 6,000,000 pund a tobak, 4,500,000 af th6, 4.700,000 af socker och 4,900,000 af sprit-drycker och vin. rankrike synes ifrigt bemöda sig om, at tå den slesvigholstenska frågan löst, sannolikt och med rätta, i denna seende ett at de band med hvilka Ryssland håller Preussen bunde vid sig, så länge frågan befinner sig in stat belli, hvilket den i närvarande olösta situatio kan sägas vara. Det säges nemligen, att Frank rike medgifvit inför en preussisk gesandt, at det vill ingå på en lösning af förutnämnd fråga på den grundval, att den tyska dele af Slesvig eller Sydslesvig införlifvas me Preussen och Nordslesvig återlemnas åt Dan mark, medan den blandade befolkningen Mellanslesvig tillätes att genom omröstnin sjelf afgöra öfver sitt öde. Till detta Frank rikes förslag har dock, enligt Köln. Zeit Preussen ännu icke kunnat förmås att lemn a LPM